Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sätt punkt för de 60 dagarna!

Annons

Det lades fram första gången under sommaren 2000 av Jan Rydh som ledde sjukförsäkringsutredningen. Därefter har Rydh fått regeringens uppdrag att ta fram en handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. I det arbetet, där slutförslaget presenterades den 8 januari i år, återkommer de 60 dagarna återigen.

Rydhs förslag om en dramtiskt förlängd sjuklöneperiod - kombinerat med sänkta socialavgifter och ett högkostnadsskydd för de mindre företagen utgår ifrån att brister i arbetsmiljön orsakar den kraftigt ökade långtidssjukskrivningen.

Det står emellertid klart att det finns en mängd faktorer som påverkar frånvaron. Om arbetsplatsen är liten eller stor, om den är offentlig eller privat. Sådana saker och en del andra påverkar sjukfrånvaron.

Det har visat sig att sjukfrånvaron är större på stora arbetsplatser än på mindre. Det är också klarlagt att den är mer omfattande hos kommuner och landsting än hos privata företag och slutligen har utredningar visat att sjukfrånvaron är högre bland kvinnor är män.

Variationerna är alltså stora. Detta talar för insatser som riktar sig direkt mot de drabbade arbetsplatserna eller grupperna - inte för generella åtgärder som riktar sig lika mot alla.

Förslaget leder för det första till att arbetsgivarna på goda grunder måste vara försiktiga med vem de anställer. Risken är stor att man undviker någon som har omfattande frånvaro bakom sig eller lider av någon form av kroniska besvär. Dessutom kan en arbetsgivare bara påverka situationen för de anställda under den tid de befinner sig på arbetet.

Vilken företagare vågar anställa någon som på sin fritid spelar fotboll och om denne blir skadad riskerar att få betala 60 dagars sjuklön?

För det andra är förslaget riskabelt för småföretagen. Utredningen föreslår förvisso ett högkostnadsskydd för de mindre företagen - men hur pålitligt är detta? Regeringen har tidigare förlängt perioden för sjuklöneansvar - från 14 till 28 dagar - utan att kompensera fullt ut.

För det tredje är det osäkert vilken betydelse en förlängd arbetsgivarperiod skulle få för sjukfrånvaron. Som framgår ovan ser problemen olika ut på olika ställen.

De ställen som är mest känsliga för 60 dagars sjuklöneansvar är de mindre företagen och där är problemen minst. De arbetsplatser som är minst känsliga för förslaget är den offentliga sektorn och där är problemen störst.

För exempelvis kommunerna innebär förslaget förstås ökade kostnader för många av dem, men de praktiska konsekvenserna torde bli höjda kommunalskatter eller ökade statsbidrag.

För näringslivet i Dalarnas län där merparten är småföretag är situationen annorlunda. För dem kan ökade kostnader och större underskott innebära att de får lägga ner sina verksamheter eller i värsta fall går i konkurs. Nu vill vi ha klara besked från länets riksdagsledamöter:

Delar ni vår syn om att säga nej till 60 dagars sjuklöneansvar för företagen?

TORBJÖRN JONSSON

Mer läsning

Annons