Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Satsa på Dalälven!

Annons

Därför är det tragiskt att tanken på att ge Dalarna egna hamnar och direkt kontakt med Europas stora och viktiga nätverk av sjöfart inte har fått någon riktig möjlighet.

Dala Kanal-sällskap har med små medel, (ca 160 000 kr under 30 år), försökt få svar på frågan; vad skulle hända om vi kunde utnyttja Dalälven för sjöfart med Europastandard?

Efter att ha samarbetat med Uppsala universitet, Chalmers och Göteborgs universitet som avslutade det hela att i sin redovisning 1976 skriva att - för Dalarna har förslaget att göra Dalälven segelbar två fördelar; dels utgör det en konkret möjlighet att i ett steg tillföra landskapet stora resurser, dels innebär det en bestående förändring av förutsättningarna för sysselsättningen. (Obs. "Bestående": understruket av författarna.) ansåg Dala Kanal-sällskap att det var dags att projektet drevs vidare av Dalarnas politiska etablissemang.

I det läget skulle en kanalanläggning kosta 1,5 miljard som minimum. Under åtta års byggtid blir årskostnaden 187,5 miljoner kr. (Enkelt räknat utan hänsyn till inflation och dylikt).

Detta uppfattades tyvärr av dalapolitikerna som alldeles för mycket pengar och därför orealistiskt. Under tidsperioden 1976-86 var byggarbetslösheten i norra Uppland, Gästrikland och Dalarna mycket hög. Vilket var bekant även för politikerna. Det blev ett val mellan Dala kanal och arbetslöshetskostnader. Statens kostnader hade nog gått på ett ut.

Nu valde man inte Dala kanal, vilket var synd. Annars hade båtarna gått här sedan 15 år och våra stora basindustrier hade haft hamnar på tomten. Genom den ekonomiska tillväxt som skapats, (se ovan), skulle Dalarnas avfolkning ha motverkats med i storleksordningen 15 000 personer. Till största delen i de yngre åldrarna.

1997 redovisade Sjöfartsverket en förstudie av möjligheterna av en farled mellan Siljan och Östersjön. Där konstaterades att Dala kanal skulle vara Sveriges mest trafikerade inre vattenväg och Borlänge Sveriges största inlandshamn. Tyvärr avbröts studien av regeringen efter påverkan från okänt håll utan statsministerns kännedom. Den skulle annars med säkerhet ha kommit till samma slutsats som ekonomerna från Göteborgs universitet 1976. (Se ovan.) Den faktiska utvecklingen de mellanliggande 20 åren visar att de hade rätt.

Glädjande nog pågår nu aktiviteter på kvalificerad nivå i Dalarna för att få förstudien färdigställd.

Vi får hoppas att det lyckas och att mörkläggarna kan besegras.

HANS KERS

Mer läsning

Annons