Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sången väckte minnen till liv

Annons

Det doftar kaffe och kaka, borden står dukade, för samkväm och allsång. Bälgaspelare Bertil Larsson och diakonen Lotta Sundström är ett känt par för gemytlig samvaro för Skoghems pensionärer.

Utanför fönstret klättrar en "marskatt" med tjock svansföring.

Innanför rutorna sjunger pensionärer: Ja det är våren, ja det är våren... Vinterblek kind blir med sångens vingar, rosig och rar. Och fötter försöker trampa med i valstakten.

Solstrålar lyser in över grånade hjässor. Oskar, Lina, Anna, de flesta oändligt rika på minnen nynnar där de inte ser sångtext.

När Lotta sjunger Byssan lull blir sången fylligare, plösligt finns vaggsången, nästan på allas läppar.

- Samvaro och gemenskap är värdefullt inslag i omsorgsbilden. Äldre behöver stimulans, det händer inte så mycket till vardags.

Ruth Kvarnström, Skoghems entusiastiska fritidsledare blandar och ger, av musikdagar, matlag, bakdagar, terapi och fikagemenskap.

- Här sitter betydelsefulla individer, som i aktiv arbetsålder lagt grunden till vårt samhälle. De ska vi vörda och vårda. Ruth klappar om, hjälper att bläddra fram rätt text.

Bertil skämtar och ber någon gissa vad han tänker spela. Dragspelsentusiasten Bertil, som i decennier glatt en bred publik myser.

- Jag kan spela precis vad ni vill, säger han utmanande. Det blir en vals och en visa, Lotta stämmer in sedan kommer alla andra.

- Behållningen är glädjen och glimten i någons öga, säger Bertil. Gensvar saknar han inte.

Så här ska det låta, tycker Bertil och drar en rad kända melodier på sitt Rämjes-spel.

Och när kaffe och kaka serveras syns det smaka riktigt förnämligt bra.

BIRGITTA KNIFSTRÖM NORDÉN

Mer läsning

Annons