Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sagolikt när Sommarorkestern spelade på Halvars

Annons

Den sista biten av vägen till Halvars utsiktspunkt var vid 19-tiden i går kväll kantad av parkerade bilar.

Drygt 200 personer hade gjort slag i saken och tagit sig upp till höjden för att lyssna på den populära Sommarorkestern.

Barn, ungdomar, vuxna - alla hade de hittat en egen liten fläck i gräset. Somliga satt, medan andra låg utsträckta på mage eller rygg.

Bara några minuter in i konserten övergav rutinerade Carin Eriksson kontrabasen för att sjunga en snutt, kompad av sina uppmuntrande orkestervänner. Hennes version av Frank Sinatras klassiker My way ljöd glasklart över skogarna omkring, alltmedan båt efter båt tuffade fram på sjön nedanför.

Inför nästa nummer diskuterade orkesterledare Karl-Erik Anestedt livligt med sina musiker och efter någon halv minut greppade han mikrofonen:

- De jublar när jag föreslår nummer 16, men i mina öron är det en riktig skitlåt.

Skitlåten, som han uttryckte det, var gruppen Blonds Bara han älskar mig - ett bidrag från Melodifestivalen 1997. Att döma av alla leenden efteråt tyckte både orkestern och publiken om den, oavsett Karl-Erik Anesteds tankar.

Några barn som matta av värmen legat och halvslumrat på marken, såg ut att få tillbaka energin när Sommarorkestern satte i gång med sitt potpurri av låtar från Astrid Lindgrens TV-serier och filmer.

En flicka mimade utan att staka sig hela texten till Karlsson på taket, samtidigt som hon pillade med några grässtråformationer.

NINNA PRAGE

Mer läsning

Annons