Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Safarirallybil byggd i Gonäs

Annons

Sedan 60-talet har Karl-Gustav Backström hållit på med rally. Ingen vet vem Karl-Gustav Backström är, men alla känner "Knaggen".

Genom alla år har han varit trofast ett märke och en modell och det är Volvo PV 544.

- Finns ingen anledning att byta så länge det går att vinna med den bilen, säger "Knaggen" som förra året blev riksmästare i klassiska cupen.

Ryktet om honom som förare och bilbyggare är spritt över hela landet och han har tidigare bland annat byggt en Volvo PV åt kakkungen Anders Prick.

I år fyller Volvo 75 år som biltillverkare och det ska firas på en rad olika sätt. Bland annat fanns det önskemål om att uppmärksamma Volvos framgångar inom motorsporten.

Tanken var att det skulle byggas en bil som var en kopia av den bil som Carl-Magnus Skogh körde i Safarirallyt 1964.

Uppdraget gick först till Christer Karlsson i Malmö, som är väl känd i Volvokretsar.

Han kontaktade "Knaggen" för ett par år sedan om vilka möjligheter han hade att bygga en bil.

- Jag talade om att jag inte är frisk och inte kan hålla på mer än någon timme om dagen, men det fanns gott om tid, berättar "Knaggen".

Ett objekt ordnades fram för att ha som utgångsmaterial, men det visade sig vara skrot och jakten på en bättre bil började.

- Det skulle vara rätt årsmodell och till sist hittade vi en i Säter.

Efter att karossen plockats ren, blästrats och rostlagats var det dags att börja leta specialdelar.

- Jag minns att Karlsson var bekymrad över var vi skulle hitta en så kallad safaribalk till framvagnen, men jag kunde lätt ordna en sån, jag har nämligen ett lager på logen.

Skillnaden på en vanlig balk och en safaribalk är att det är fästen för dubbla stötdämpare på den senare.

Ett problem att brottas med var att ingen riktigt visste exakt hur bilen sett ut och Carl-Magnus Skogh skulle inget veta innan allt var klart.

- Jag hade lite gamla bilder att jobba efter och så fick vi kontakt med några gamla tävlingsmekaniker.

Bak på taket hade bilen två handtag som kartläsaren kunde hålla sig i när han stod där för att ge extra tyngd över drivhjulen.

- Jag fick hem nio olika handtag som skulle vara rätt, men inget stämde.

Det hela löste sig genom att en av mekanikerna kom ihåg att handtagen var gjorda av vanliga vattenledningsrör som var bockat som en båge.

- Då var det snart gjort att ordna det, säger "Knaggen" med ett skratt.

Det var mycket annat som var special, bland annat fanns det en stor vattentank i bilen och bensintanken var betydligt större än standard.

- Jag tog två vanliga bensintankar och lödde ihop dem och fick på det viset en som var större.

När det handlar om drivlinan var den på ett ungefär som på de rallybilar som kördes i vanliga tävlingar. Med trimmad motor enligt regelverket och tätstegad växellåda. Bakaxeln hade lite högre utväxling och det gjorde att bilen gick att åka lite fortare med.

På instrumentbrädan fanns det som vanligtvis sitter i en rallybil, bland annat speedpilot och klockor. Men även ett specialinstrument som hämtats från flyget.

- Jag har inte en aning om hur det fungerar, men Skogh kom från flyget och hade mycket nytta av det.

Ett stort problem var att få fram de dekaler som skulle sitta på bilen. Men även det löste sig på ett bra sätt.

- Vi tog kontakt med företagen som sponsrade 1964 och de ordnade fram nya dekaler.

Coca-Cola var så noga att de kom till Gonäs och monterade sina dekaler själva.

- De var till och med hit två gånger för det blev veck på en som de fick göra om, berättar "Knaggen".

Noterbart är att på originalbilen hade de stavat Carl-Magnus Skoghs namn fel, med två O:n, i stället för ett och naturligtvis är det felstavat även på den nybyggda kopian.

När bilen var färdig kördes den till Göteborg och vid en ceremoni överlämnades den till Carl-Magnus Skogh.

- Det var riktigt roligt att se hans reaktion och när han till och med fick tårar i ögonen förstod jag hur glad han var.

Mer läsning

Annons