Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så gick det när skrikhalsarna tog över i miljöpartiet

Annons

När miljöpartiet bildades var det många som hoppades, att det skulle ägna sig åt att försöka lösa de väsentliga miljöproblemen.

Många kunniga idealister satsade sina krafter på verksamheten, men tyvärr blev de snart överröstade av ivriga skrikhalsar, som koncentrerade allt intresse på små symbolfrågor, medan de verkligt stora problemen kom i skymundan.

Men ett enfrågeparti har ingen möjlighet att hävda sig i politiken, man måste ta ställning i en massa olika sammanhang, som inte har något egentligt samband med partiets hjärtefrågor.

Och därför fanns det plats för en massa andra enfrågegrupper, som kunde haka på och driva sina egna ideer, alltid kunde de attrahera någon, och att de inbördes olika projekten inte kunde bli grund för en sammanhängande konstruktiv politik, ja det var inget problem så länge man stod långt från risken att komma i någon verklig maktposition.

Men senaste riksdagsvalet ledde till en vågmästarroll som gav mycket mer inflytande än vad mandaten motsvarade.

Nu är vi inne i halvtid för riksdagen, och EU-valet tvingar miljöpartiet att bekänna färg i en massa viktiga frågor.

Den nyss avslutade partikongressen visar tyvärr att partiet fortfarande saknar förmåga att se ett helhetsperspektiv.

Bara ett jättelikt smörgåsbord av ställningstaganden utan inbördes sammanhang, en del till och med helt oförenliga.

Att gå ur EU, och samtidigt folkomrösta om konstitution är ett bra exempel på vart man kan komma när man röstar punkt för punkt.

Världens miljöproblem är stora, katastrofalt stora, men miljöpartiet bidrar tyvärr inte med några konstruktiva ideer.

I det fallet har faktiskt flera av de äldre partierna förutsättningar att göra ett betydligt bättre jobb, och när valet till EU-parlamentet väl är över borde det vara möjligt för dem att resonera sig fram till åtminstone några förnuftiga initiativ.

Sverige är ett litet land, och ingen kan begära att vi ska lösa alla världens problem, men någonting mera verklighetsnära än miljöpartiets nya program bör vi i alla fall kunna prestera.

Bo Andersson,

fp, Borlänge

Mer läsning

Annons