Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rumpmas - inget skällsord

/

Annons

Den vanliga uppfattningen att de skulle vara kartbilden av Dalarna som är Rumpdalarnas ursprung verkar alltså inte stämma. Dalakartan liknar ju annars mest en slaktad kyckling med huvudet i Idre och stjärten i Avesta,

- Rumboland användes troligen för att beteckna de öppna, mindre kuperade och bördigare delarna av Dalarna från Stora Tuna och mot sydost. Det finns belagt i svenskan från 1500-talet och senare från socknarna runt Siljan, berättar Kristina Hagren, vid Institutet för språk- och folkminnen i Uppsala.

Exakt vilket område som avsågs med Rumboland är forskarna oeniga om. Några anser att det handlar om de rika jordbruksbygderna från älvmötet i Gagnef längs älven ner till By. Andra menar att det avser slättbygderna söder om skogen Långheden som bildar gräns mellan Dalarna och Västmanland söder om Avesta.

- Skogsvägen från Rättvik över Bjursås mot Falun har i äldre tider kallats Rombogattu. Harry Ståhl citerar ett brev från menigheten i Mora till fogden i Kopparberget från 1520 i boken Ortnamn i Dalarna. Där rumboar som beteckning på människor förekommer, säger Kristina Hagren.

Det ger, enligt, Hagren, två indikationer för att man i Siljansbygden avsåg ett område med öppnare landskap i södra Dalarna när man talade om Rumboland och rumboar. Detta kan dock mycket väl ha sträckt sig ända ner till slättbygderna norr om Mälaren.

Det etymologiska ursprunget skulle, enligt Ståhl, vara det medeltida adjektivet eller rumber med betydelsen rymlig, öppen, fri och som ingår i bynamnet Romme mitt på Tunaslätten. Ståhl finner det naturligt att folket runt Siljan beskrev dessa trakter som Rummo-Dalarna eller Det Rumma Dalarna, även om beläggen saknas.

Belagt är däremot att dalfolket i söder föraktfullt benämnde Siljanstrakten och älvdalarna i norr för Går-Dalarna där "går" har haft betydelsen "smörja, orenlighet".

En sådan skymf krävde ett svar och Ståhl tror att dalkarlarna i norr medvetet förvrängde Rummo-Dalarna till Rump-Dalarna för att hitta ett välkommet skällsord för Södra Dalarna där "folk nog troddes anse sig förmer än folket i Går-Dalarna".

Något avtryck i skrift ledde dessa motsättningar inte till förrän långt in på 1900-talet. Enligt Svensk Ordbok från 2009 finns "rumpmas" belagt sedan 1950-talet med betydelsen dalmas från södra Dalarna, det vill säga söder om Siljansbygden. Rumpkullan lyser däremot med sin frånvaro.

Att avgöra vilka som är rumpmasar blir besvärligt eftersom Borlängebor tenderar att ge Säterborna epitet som i sin tur för det vidare till Hedemoraborna tills man åter hamnar i Avesta. Så det är väl antagligen där de mest genuina rumpmasarna och rumpkullorna håller till.

Mer läsning

Annons