Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rockrusning i Grycksbo

Annons

I flera veckor har niondeklassarna förberett sig för sina rockframträdanden. De har skrivit låtar, både text och musik, övat på scen, gjort planscher och sålt biljetter. Igår var det dags att visa upp sig.

-Det här är en tradition vi säkert haft i 10-15 år. Det blir bara bättre och bättre för varje år. Eleverna står för allt själva, låtar, ljud och ljus. Projektet är ett samarbete mellan ämnena svenska och musik, säger musikläraren Anders Eriksson.

Han tycker det är kul att se eleverna växa med uppgiften.

- Många är nervösa innan de går upp men efteråt är de på toppen av sitt självförtroende. Det här är mer än att bara lära sig teori och praktik, eleverna utvecklas jättemycket av det. Det stärker själen, säger han.

Mellan varje framträdande hejar de andra niorna på nästa grupp. De sjunger med i refrängerna.

- Jantelagen finns inte här. Alla hejar på och stöttar varandra, säger Anders Eriksson och nickar mot scenen.

Bandet No name no fame har precis genrepat klart. De tar av sig gitarrer, kliver från trumsetet och kommer ner från scen, applåderna dundrar.

- Det är roligt, jättespännande, nervöst. Man vill ju vara bäst, säger Julia Rapp som spelar keyboard.

Låttexten är lite speciell, egentligen utan refräng.

- Den handlar om scenskräck, rädsla, och att vi ville olika saker med musiken. Men låten blev bra, säger Christian Nyström på bas.

- Men vi kom inte på någon refräng, säger Maria Vogt på trummor.

- Så vi sjunger om ackorden i refrängen, c, f, d och a-moll, fyller gitarristen Hanna Saxvall i.

Louise Wickström står i kön till de allt mer sinande biljetterna.

- Jag ska hit och titta. Förra året var vi med och uppträdde. Det var nervöst, säger hon.

JOHANNA LUNDIN

Mer läsning

Annons