Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Resande i vård och hälsa

Annons

Ett tungt och slitigt arbete.

Men som hon i grunden älskar.

- Jag trivs jättebra med det här jobbet. Det är roligt att jobba med barn, ett omväxlande jobb som man trivs med. Men det är klart att det är jobbigt med alla resor. Men jag vill finnas på plats vid alla de skolor jag har ansvar för så mycket som möjligt. Då blir det mycket resande.

Men, liksom nästan alla skolsköterskor, anser hon att bemanningen borde öka.

- Vår förening har ett mål att varje heltidsanställd skolsköterska ska ha ansvar för max 400 elever om man bara har en skola. Så borde det vara. Jag har ansvar för en bra bit över 500 i normala fall, nu ännu fler, som är uppdelade på fem skolor. Jag önskar att jag hade tid att vara ute i skolorna ännu mer. Att vara ute och synas är väldigt viktigt för att eleverna ska veta vem man är och för att man ska skapa förtroende hos eleverna.

Så fort det inträffar något utöver det normala, är det lätt att tidsschemat spricker.

- Vad som helst kan hända. En dag var det en elev som slog ut sina framtänder på skolgården. En annan bröt armen. Detta gjorde att jag kom för sent till en annan skola, där jag hade öppen mottagning. Där undrade de var jag var, om jag inte kunde passa tiderna bättre.

- Om jag har en öppen mottagning till klockan 10 en dag, och en elev kommer in fem minuter innan och det visar sig att eleven mår jättedåligt psykiskt, kan jag inte bara slänga ut eleven klockan tio för att hinna i tid till nästa skola. Det måste få ta den tid som krävs.

Lillemor har tidigare jobbat som sjuksköterska inom företagshälsovården. I sin gamla roll hade hon haft både ett och annat att säga om skolsköterskans arbetsmiljö. Detta med att släpa våg, massor med papper, medicinväska, utrustning för ögon- och öronundersökningar, och vaccinationer mellan skolorna. Och att inte ha ett eget arbetsrum vid alla skolor.

- Ja, den arbetsmiljön går det att ha synpunkter på.

Men hon har också en väldigt stor nytta av sin bakgrund.

- Jag är mycket intresserad av elevernas arbetsmiljö och den psykosociala biten som blir allt viktigare i skolhälsovården. Det är ju samma problem som finns i arbetslivet. Där tror jag att min bakgrund är en fördel. Annars har det nästan alltid rekryterats skolsköterskor som varit distriktssköterska eller barnsköterska. Det finns ingen speciell utbildning till skolsköterska.

Borta är bilden av skolsköterskan som enbart en plåstertant som plåstrar om, och väger och mäter barnen.

- Det är en del som fortfarande finns kvar, och som jag tycker är väldigt viktig. Men den biten kan man sköta väldigt effektivt, för att få tid över till att jobba mer med de individer som behöver det.

Lillemor Tännström är mycket nöjd med den resursgrupp som har bildats i Vansbro. Den består av skolsköterskorna, kuratorer, psykolog och specialpedagoger. Resursgruppen träffas en gång i veckan för att följa upp elevärenden och gå igenom nya elevärenden. Resursgruppen har regelbundna träffar med rektorer, i vissa fall arbetslag vid skolorna, kommunens sociala enhet, samt barn- och ungdomspsykiatrin. Snart ska gruppen också börja träffa habiliteringen regelbundet.

- Vi diskuterar psykosociala problem som är svåra att lösa i klassrummen. Det fungerar väldigt bra. Jag är övertygad om att framtidens skolhälsovård kommer att

Mer läsning

Annons