Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rena rama diskrimineringen

Annons

Att vara ensam, är det kul det, att vara udda och stå utanför när omgivningen har format en till den man är? Man är väl formbar för saker här i livet.

Vem skulle inte känna sig som en apa om den vore ensam, alldeles som om man vore knäpp. Men det behöver man inte vara, snarare tvärtom. Vi lever i ett gruppsamhälle där det skulle finnas plats för mer udda människor. Det skulle sätta färg på tillvaron. Ensamheten är ett stort sam-hällsproblem.

Många sitter ensamma hemma och kommer inte ut, så det är inte något märkvärdigt att vara ensam i dag.

När man skiljer sig från mängden blir man ensam och utsatt, det är fel. Folk pratar, men ingen törs träda fram.

Det har blivit elakare med tiden. Pengar styr, men hur är det med mänsklig kontakt. Jag har gjort lite dumma saker, men jag har inte mått så bra heller och alkoholen har inte gjort saken bättre.

Vi har våra fel och brister allihop. Människor är alldeles för snabba att döma. Det skulle vara en mer medmänsklig värld.

Besviken

Mer läsning

Annons