Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rekordet räcker inte

Annons

I onsdags nådde Grycksbo bruk produktionsrekord. En kvarts miljon ton papper har hittills tillverkats under året.

En pall med finpappret G-print, brukets flaggskepp, blev inslagen med rött band för att fira. Men något övrigt firande märks inte.

- Vi slår nya rekord hela tiden. Vi hade tårta i oktober när det var produktionsrekord, säger Johan Olérs som jobbar i efterbearbetningen.

Det blir några tusen ton papper till innan året är slut. När personalen går på julferie och bruket stänger är det med ett toppår i bagaget. Redan vid millennieskiftet började företaget jobba mot målet om en kvarts miljon ton papper i årsproduktion. På fem år har produktionen nu stigit med 50 000 ton.

- Mycket handlar om att gneta på med små förbättringar. Men det har också krävt investeringar. Förra året byggde vi om den näst största pappersmaskinen för 90 miljoner, säger försäljningsdirektören Lars-Gunnar Larsson.

Jubileumspallen hamnar i lager, men 80 procent av tillverkningen är redan såld när den lämnar fabriken. Och försäljningen ökar.

- Det är framförallt ute i Europa som vi ökar. Marknaden växer, sedan har vi tagit försäljning från konkurrenterna, säger Lars-Gunnar Larsson.

Alla anställda är samtidigt medvetna om att vinsterna inte motsvarar produktionen. Konkurrensen på pappersmarknaden är stenhård. Trots att försäljningen nu börjar öka så gör överskottet på papper priskonkurrensen stenhård.

- Det är pinsamt att köra produktionsrekord när det finns för mycket papper på marknaden, säger fackordföranden Lars-Göran Johansson, samtidigt som han förklarar sitt uttalande:

- Visst är produktionsrekord bra, speciellt för att visa att det är en välskött fabrik där de anställda kan producera.

På brukskontoret sitter vd:n Lennart Westman. Han har ett besparingsprogram att presentera efter jul. Den kommande försäljningen av bruket har också kommit nära ett slutligt avtal.

- Vi har tre år med svag ekonomi. Det är så otroligt låga priser på papper och vi har svårt att få täckning för ökade kostnader, säger vd:n Lennart Westman och räknar med att kunna presentera ett litet plus för 2005.

- Det känns väldigt bra att bruket går så bra. Man kan tycka, att det är orättvist att vi inte kan tjäna några pengar. Det tycker våra anställda också.

Besparingsprogrammet ska presenteras efter trettonhelgen. Detaljerna är inte kända och Westman är förtegen om vad som väntar.

- Besparingen riktar inte sin udd mot personalen. Den största besparingen gäller råvaror.

Fortfarande rullar lastbilarna med pappersmassa från Stora Ensos massabruk i Skutskär till Grycksbo. När pappret säljs är det Stora Ensos namn och försäljare som används. När bruket säljs kommer mycket att förändras. Men vd Lennart Westman ser med tillförsikt på en framtid utanför Stora Ensos skyddande paraply. En försäljning kan öka möjligheterna att hitta de lägsta kostnaderna för råvaror som pappersmassa, olja och kemikalier.

- Vi har en färdig plan för hur bruket ska se ut med en ny ägare. Det finns ett antal intressenter och beroende på vem det blir ser detaljerna olika ut, säger Lennart Westman och räknar med att försäljningen, som sköts av banken Nordea blir klar under första kvartalet nästa år.

Fackordföranden Lars-Göran Johansson tror på en försäljning. Att Stora Enso skulle lägga ner kostar för mycket, det finns heller inga andra konkurrenter i koncernen, menar han.

- Stämningen är ganska bra. De flesta ser fram emot ett läge där vi inte styrs så strikt från London och Helsingfors. Vi har varit i en koncern som satsat på de riktigt stora bruken. Det har vi som ett medelstort bruk tagit stryk av.

När Lars-Göran Johansson spekulerar i ägarfrågan ser han att en tänkbar köpare kan vara en mindre koncern inom pappers- eller massaindustrin, men det kan också vara någon som agerar oberoende ägare av typen riskkapitalbolag.

- Nordea sköter försäljningen, därför hör vi inget skvaller. Vi ser bara en massa herrar i mörka kostymer. Då brukar man gå nära för att åtminstone höra vilket språk de talar.

CARL-MAGNUS FAGERHOLM

Mer läsning

Annons