Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Regeringsskifte på gång i Belgien

Annons

De belgiska väljarna sade farväl till den regeringskoalition som i åtta år styrt landet. I stället tar högern över rodret. Näste premiärminister ser ut att bli flamländske kristdemokraten Yves Leterme.

De flamländska kristdemokraterna CD&V med Leterme i spetsen, tillsammans med kartellpartnern N-VA, hade när nästan alla röster hade räknats tagit 30,5 procent av rösterna i Flandern.

En skarp gräns löper mellan Flandern i norr och Vallonien i söder. Inget parti kandiderar i båda regionerna, vilket i praktiken innebär att den som är störst i det folkrika Flandern också har övertaget nationellt.

Leterme utropade seger inför anhängare som entusiastiskt viftade med flamländska flaggor.

Den sittande "violetta koalitionen" mellan liberaler och socialister verkade göra ett svagt val. Premiärminister Guy Verhofstadt konstaterade att hans tid som regeringschef var över och tog personligen på sig ansvaret för valförlusten i ett tal till partiarbetare.

Vad slags koalition som följer efter valet oklart. En av de ledande dagstidningarna, den franskspråkiga Le Soir, redovisade några dagar före valet åtta möjliga koalitioner.

Den tvåspråkige Leterme är inte okontroversiell. Han har byggt sin politiska karriär i Flandern och undslapp sig förra året att de fransktalande i Vallonien saknar den "intellektuella kapaciteten" att lära sig flamländska.

I valkampanjen har de flamländska partierna gjort lite för att överbrygga skillnaderna mellan de två regionerna. Bland flamländarna finns en utbredd föreställning om att de betalar för den höga arbetslösheten i söder. I Vallonien växer nu oron för att Letermes utlovade reformering av Belgien, med större självstyre för regionerna, blir inledningen på landets sönderfall.

De många möjliga koalitionerna är en följd av språkgränsen mellan Flandern (flamländska) och Vallonien (franska). Varje parti _ liberaler, socialister, kristdemokrater och gröna _ har ett flamländskt och ett franskt systerparti.

Dessutom finns de högernationalistiska/högerextrema Vlaams Belang, tidigare Vlaams Blok, i Flandern och Front National i Vallonien. Vlaams Belang noterade ett oförändrat resultat. Partiet fick 20 procent av rösterna i det förra valet till parlamentet, 2003. Men partiet betraktas som icke önskvärt av de övriga partierna och lär inte få inbjudan till någon koalition.

De gröna partierna, Ecolo respektive Groen, verkar ha vunnit fler väljare än förra gången.

TT

Mer läsning

Annons