Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rätt till barn eller barnens rätt?

Annons

Jag finner att familjerätt är något väldigt intresseväckande.

Med anledning av detta känner jag för att uttrycka min synpunkt till det nu genomförda förslaget om rätt för lesbiska kvinnor att genomgå befruktning genom insemination.

Personligen har jag alltid ansett att 1989 års FN-konvention om barns rättigheter gett grundläggande rättigheter till alla barn. Detta främst genom tredje artikelns mening om att man alltid ska se till "barnens bästa".

Då jag tänker på dessa två saker inser jag att riksdagen, men även intressegrupper för lesbiska, har brustit i sin argumentation när man resonerat om detta på flera sätt.

Man har främst sett till de lesbiskas "rätt att ha barn" och inte som man ska se på saken, nämligen barnets rätt till att även ha en manlig förebild, en pappa.

Man kan då tycka att det bör gå att reglera detta i efterhand med en massa kontaktpersoner för skattebetalarnas räkning, men det kan man ju heller inte direkt tycka är rätt för barnet.

Kontaktpersoner används ju för de fall där en av föräldrarna exempelvis är bortgången. Alla kan väl inte ha rätt att ha barn till varje pris?

Jag väljer att inte ifrågasätta om barnet kommer att bli lika älskat eller inte, för det är inte poängen. Barnets rätt att, som de flesta andra, få en pappa, det är det som är poängen.

HÖKEN

Mer läsning

Annons