Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rät, avig och fika har blivit trend

Annons

Runt bordet i den lilla sy- och garnaffären Önskekällan sitter tre kvinnor och handarbetar och pratar.

Ingen känner någon av de andra sedan tidigare, men samtalet är redan i full gång.

De delar med sig av sina erfarenheter och inspirerar varandra.

Vid sidan av bordet finns en liten serveringsvagn uppdukad. Inget stickkafé utan kaffe.

- Kaffe och bröd serverar jag till självkostnadspris, säger affärsinnehavaren Ulla Edlund innan hon övergår till att visa Ingalill Eriksson från Bäsna hur det går till att tova utan såpvatten.

Ingalill blev sugen på att köpa med sig en påse med olikfärgade ulltussar.

- Jag tappade intresset för slöjd då jag började på syslöjden i skolan. Så det var mormor som fick virka grytlappen som skulle visas upp, minns Ingalill.

Hon ser dock inte ett dugg skamsen ut.

- Intresset återkom då jag fick barnen, och nu har jag tagit ett friår vilket gör att jag har tillfälle att sitta här, fortsätter hon.

Ingegerd Lindén som själv haft garnaffär i Falun, har fascinerats av påtning, något som också barnen kan hålla på med för att få fina snoddar. Den här dagen gör hon ett halsband i glansigt garn.

- Det var farmor som lärde mig. Vi stickade vantar och sockor, jag var nog bara sex eller sju år då. Jag minns än ett par vantar som jag gjorde. De var varma och sköna men så fula att jag tog av dem då jag kom till skolan.

Den enda i församlingen som tagit fram stickningen är Falubon Åsa Granér.

- Det här sättet att umgås kan nog vara trevligt för ensamma. Vi har ju så mycket att lära av varandra, säger Åsa och tittar på Ingalill som kör med en specialnål med hullingar på tills ullen tovat sig på frigolitkransen.

- Det är inte bara stickintresserade som är välkomna. Man får gärna ta med sig sitt broderi och komma hit bara för att träffa likasinnade, säger Ulla som för tillfället håller på att sticka en exklusiv pläd.

- Mitt intresse för stickning började då jag arbetade som nattsköterska. Det var ett bra sätt att hålla sig vaken.

På stickkaféet, som hålls öppet tre förmiddagar i veckan, verkar det snarare svårt att få besökarna att gå ner i varv.

MONICA ELMQUIST BROMAN

Mer läsning

Annons