Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Råsop mot vården

Annons

4 000 patienter har telefonintervjuats över hela landet på uppdrag av Svenskt Näringsliv och fått ge sitt omdöme om den öppna sjukvården.

Såväl akutbesök på läkarmottagningar och sjukhus, som planerade besök fanns med i undersökningen. Patienterna fick svara på frågor om medicinsk kvalitet, servicekvalitet, förväntningar och förtroende för den öppna sjukvården.

Chefsekonom Stefan Fölster konstaterade i går på Dagens Nyheters debattsida att flera undersökningar där landsting och vårdformer kan jämföras med varandra inte offentliggörs av regeringen.

Hemlighållandet har fått kritik av Socialstyrelsen, Svenska läkarsällskapet och av Landstingsförbundet.

Inte heller den så kallade Vårdbarometern finns offentlig hos landstingen.

Telefonintervjuerna, som genomfördes av Svenskt kvalitetsindex, visar att nio av tio svenskar vill att kvaliteten inom sjukvården bör mätas och att resultaten av mätningarna ska vara öppna för alla.

Att bara visa hur det står till med vården i kronor och ören, är ett otillfredsställande mått, anser folkflertalet.

Det senaste året har svenska folket totalt sett blivit mindre nöjda med sjukvården. På en skala 0-100 har den offentligt drivna vården fallit från 66 till 63 och den privat drivna vården har fallit från 73 till 69.

Siffrorna visar den genomsnittliga graden av nöjdhet. I Västmanland är andelen med mycket nöjda patienter högst (40 procent) och andelen mycket missnöjda patienter lägst (5,7 procent).

Dalarna, Gävleborg, Värmland och Västerbotten får sämst siffror. I Dalarna svarar 31,5 procent att de är mycket nöjda, 29,9 procent att de är ganska nöjda, 22,8 procent säger "varken eller" och 15,8 procent uppger att de är mycket missnöjda med öppenvården.

Landstingsrådet Christer Wahlbäcks, s, förklaring till TT är att det är svårt att rekrytera distriktsläkare och sjuksköterskor.

- Vi har ett stort tryck på vår förhållandevis väl utbyggda primärvård i kombination med att varken kontinuitet eller bemanning på vårdcentralerna fungerar bra. Totalt har vi cirka 60 obesatta tjänster, säger han.

Och problemet är inte lättlöst. De mera tätbefolkade landstingen lockar bland annat lönemässigt, enligt Wahlbäck.

JENS RUNNBERG

Mer läsning

Annons