Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Raska fötter springa FK på torsdag:

Annons

Mamma har så bråttom tripp, tripp. Lili i Frankrike begriper inte varför svenska kvinnor ångar på som lokomotiv timmarna före julafton.

Skinka och julkorv, bordet fyllt av delikatesser, nystöpta ljus för att det är så mysigt att göra egna.

Glöggmuggar på bricka, mandel och russin i kristallskålen...

Putsade fönster, stärkta dukar, piskade mattor, bara för att det är jul... Fejande i alla hörn, helst gammeldags såpdoftande golv.

Och på såpskurat trä, nyhuggen julgran, insläpad med fallande barr redan innan den dekorerats med ljus och glitter.

- Det ska va fint till jul, så att man känner...

Mormorsmor, mormor, mamma och medsystrar i olika led har under decennier med raska steg trippat mellan gröten, mandeln, klapparna.

- Och det är knappast annorlunda, trots att vi med våra män, direktörer, byggjobbare, gatuchefer, konduktörer, diskuterat jämställda villkor, tycker Sivan.

- De tar disken, men glömmer julpapperet och resterna på julbordet, för att skynda till Kalle Ankas jul med barnen.

Ikväll, på självaste julafton, lagom till Karl Bertil, ligger utspillda mammor på soffan, med hjärtklappning.

De pustar för att hinna samla ihop både sig själv, sina tankar, alla kartonger och högar av julpapper som dränker familjens vardagsrumsgolv.

Lili i Aix, beställer ett julfat hos sin fiskhandlare. Ett fat med lax, skaldjur, moules marine, frukter och från kötthandlaren en god paté.

- Billigare än julmat, påstår Lili. Pierre hämtar julmaten vid sjutiden. Vi dukar, tänder ljusen och skålar in julen i frid och ro. Barnen får sina klappar, sen går vi till midnattsmässan - och äter igen frampå natten.

Lilis franska jul låter enkel.

Carola med fyra barn, arbetar i butik. På julafton ända till timmarna före tomten pustar hon i farstun.

Vanja, singel i omsorgen byter blöja på Oskar, det sista hon gör på nattskiftet. Vanja gäspar. Natten till juldagen väntar nya arbetstimmar.

Julen ska vara, som den alltid varit...

Ett år firade vi "alternativ jul" under spansk sol.

För att testa, bryta och byta traditioner.

Feliz Navidad! Lycklig jul.

Tre vice män på dekorerat lastbilsflak i Nueva Andalusia kastade godis och önskade världens alla barn en lycklig jul.

Den spanska solen sken. Gräset var grönt, stranden varm - och julskyltningen - nästan som hemma.

Barnens ögon började tindra och tåras. De längtade hem.

Fast de hemmavid sagt sig förstå, att de i stället för paket fick julklappsresa till sol och bad.

Hur det blev? Jo, sex föräldrar skyndade ut i folkträngseln för att handla spanska klappar till sina telningar.

Om jag inte minns fel stod det till och med skinka på ett raskt ordnat julbord. Det skålades i glögg och mumsades på pepparkakor. Till och med tomten, gjorde till allas jubel sin entré.

När juldagsmorgonen glimmade vandrade vi traditionellt till svenska kyrkans julotta. För att sjunga, Var hälsad sköna morgonstund...

- Öppna döra, få ja komma in?

Den julen kraftrallare Kadin kom från Brasilien hade han ingen familj att fira med längre. Elsa och Guns flyttlass hade rullat söderöver. Utan Jonas.

- Självklart! n´ Jonas ska int sitta ensammen, sa farmor.

Och in kom Jonas, med snus i mungipan och en hutt till farfar. Han kom med bananer, dadlar, mandariner, färska fikon och spännande berättelser om kraftrallares liv i Brasilien.

Farfar skrattade och snöt sig i skjortärmen, Jonas lärde fastrar att dansa som unga flickor i Rio de Janerio.

Ungar smakade sitt livs första färska fikon. Och farmor fick en brasiliansk sidenschal som tack för julkväll i gemenskap.

Julen, fylld av ensamhet och utanförskap kan faktiskt bli annorlunda, om vi öppnar dörrar och på trösklar välkomnar fler människor än tjocka släkten.

"Jonas-julen" blev för alla ett oförglömligt minne.

GOD JUL!


BIRGITTA KNIFSTRÖM NORDÉN

Mer läsning

Annons