Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Räddningen fördröjs

Annons

SOS dirigerar ambulanser och brandbilar till nödställda i hela Dalarna via larmnumret 112.

Deras arbete bygger på att hjälpen ska komma till rätt adress - utan onödig spilltid.

- Ett hjärtstillestånd eller en brand, då handlar det om sekunder, säger SOS platschef Åke Kjellin.

Men inte tillräckligt detaljerade områdeskartor kan sinka en ambulans eller en brandkårsutryckning.

Kort sagt: SOS-personalen hittar inte adressen på kartan.

- Vi har personal med god lokal kännedom. De vet var de flesta adresser finns. Men det händer att invånarna kommer i kläm, säger Kjellin.

Kommunerna i länet uppdaterar sina kartor kontinuerligt.

Nya gatnamn läggs in. Och fastigheter som får andra adress-namn likaså.

Materialet skickas till Lantmäteriet. Men de nya, omarbetade kartorna kommer inte SOS Alarm till del i den utsträckning de önskar.

Anledningen: kartorna kostar för mycket.

- Det stämmer.

- Vi köper kartorna från Lantmäteriet och vi har i dag fullgoda kartor för tätorterna.

- Men för små byar ute i glesbygden är det inte lika väl beställt.

- Vi för just nu förhandlingar med Lantmäteriet om att få köpa aktuella kartor över glesbygd, men det går trögt och sakta.

- För SOS Alarm är aktuella kartor en mycket stor kostnad. Det handlar om miljoner, kommenterar Åke Kjellin.

När någon ringer från en fast telefon till 112 registreras samtalet på en elektronisk karttavla.

Man ser direkt var ambulansen eller brandbilen ska åka.

Om det nu är en tätort.

Kommer samtalet från en glesbygd är den exakta adressen inte lika given. Det kan hända att adressen inte finns utsatt.

- Visst, våra larmtider skulle bli bättre med bättre precision, säger Åke Kjellin.

PER MALMBERG

Mer läsning

Annons