Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rštslam blir lšsningen pŒ Nybergsprojektet?

Annons

Det hŠvdar Tage HŠgerman, renhŒllningsansvarig hos Smedjebackens Energi och Vatten.

Det skulle i sŒ fall lšsa stšrre delen av det ekonomiska krav som NaturvŒrdsverket stŠllt pŒ kommunen.

Smedjebackens kommun med tekniske chefen P-O Dahlstršm i spetsen fick en kalldusch nŠr det stod klart att kommunkassan fšrvŠntades stŒ fšr minst fem procent, eller 2,5 miljoner, av den totala kostnaden pŒ cirka 50 miljoner kronor.

PŒ NaturvŒrdsverket kommenterades den lokala chocken med att informationen om villkoren gŒtt ut tidigare. Kjell Fernkvist pŒ det statliga verket hŠnvisade till EU:s bidragskungšrelse.

- Kungšrelsen Šr visserligen inte antagen Šnnu, men vi kšr efter den i varje fall. Och vi Šr bundna av reglerna, fšrklarade han i NLT i bšrjan pŒ oktober.

Men det framgick ocksŒ att kommunen inte nšdvŠndigtvis mŒste pressa fram kontanter. Egna arbetsinsatser eller material som kan anvŠndas fšr att tŠcka šver gruvgifterna vid Nybergsmagasinet var tŠnkbara alternativ till pengar.

Och nu pekas lšsningen ut pŒ det lokala planet i rštslam.

- Det skulle kunna gynna bŒda parter, sŠger Tage HŠgerman.

Rštslammet Šr och har varit ett bekymmer fšr kommunen eftersom det inte fŒtt spridas pŒ jordbruksmark

Hšga zinkhalter Šr bara ett av problemen. Dessutom Šr strŠngare regler pŒ gŒng. Och efter 2005 fŒr organiskt avfall inte deponeras šver huvud taget.

- Jag Šr osŠker pŒ vilka direktiven blir.

En aspekt som Tage HŠgerman fšr fram Šr dock att vid rštning rŠcker det med 35-gradig vŠrme. Men ska slammet hygieniseras krŠvs det dubbla, 70 grader.

Och hšgre vŠrme betyder škade kostnader.

DŠrmed betraktas Nybergsprojektet som mycket intressant. Rštslammet skulle kunna anvŠndas utan den kostsamma vidarefšrŠdlingen.

HŠgerman har under lŒng tid propagerat fšr att rštslammet ska anvŠndas. Nu ser han mšjligheterna šppna sig. �tminstone fšr ett antal Œr framŒt.

- Vi har visserligen inte tillrŠckligt stora mŠngder i lager. Men om projektet drygas ut till tio Œr, och om vi samarbetar med Ludvika klarar vi det.

Tage HŠgerman har haft en del inledande samtal med kollegorna i Ludvika.

- Tillsammans skulle vi kunna fŒ fram cirka 4 000 kubikmeter rštslam om Œret.

PŒ tio Œr skulle det sŒledes bli 40 000 kubikmeter. Det berŠknas rŠcka fšr att dra ett tŠcke šver gruvgifterna.

FrŒgan Šr dock vad den volym-en skulle motsvara i pengar?

Tage HŠgerman bedšmer att vŠrdet pŒ rštslammet skulle motsvara runt 50 kronor kubikmeter. Sett šver en tio Œr lŒng period skulle vŠrdet vara upp i ett par miljoner kronor.

- Dessutom ska man tŠnka pŒ att rštslammet finns hŠr. Det skulle inte behšvas lŒngvŠga transporter med material.

Tage HŠgerman understryker att arbetet med att fŒ ner zinkhalterna i rštslammet sjŠlvfallet fortsŠtter Šven om det blir en del i Nybergsprojektet.

NŠmnas kan att rštslamslšsningen enligt Tage HŠgerman Šnnu inte presenterats fšr vare sig lŠnsstyrelsen eller NaturvŒrdsverket.

Nybergsprojektet och rštslammet fanns dock med som en punkt pŒ teknik- och fritidsutskottets senaste sammantrŠde.

HARRI KRIIKKULA

Mer läsning

Annons