Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Psykolog på Skönvikt: "BMI beskriver inte sjuklighet"

/

Över 16 procent i Dalarna har ett BMI över 30. Det här placerar Dalarna i toppen över antalet personer som har fetma.
Varför det är så här är inte lätt att svara på.

Annons

För att komma till bukt med fetma brukar det vanliga rådet vara att du ska motionera, äta mindre och äta sundare.

– Utgångspunkten är helt sned. Det handlar jättemycket om biologi och väldigt lite om vilja, säger Marcus Lagerström.

Han är legitimerad psykolog och har jobbat på viktenheten Skönvikt i Säter sedan 2009. Han föreläser också på universitet och informerar sjukvårdspersonal i Dalarna om fetma.

Marcus Lagerström tycker det är viktigt att skilja på fetma, övervikt och att ”känna sig fet”. Det är inte samma sak. Det som gäller eller fungerar för ett område, som att känna sig fet, kan ha väldigt lite att göra med vad som gäller med ett annat, exempelvis fetma.

Han säger att det inte finns något vetenskapligt stöd för att livsstilsförändring, i form av bantning, har någon långsiktig effekt på vikten. Det har däremot kirurgisk behandling.

Men innan det ens blir aktuellt med ett sådant ingrepp finns det några saker han vill klargöra.

– En person som har BMI 30 och rör på sig har troligen betydligt bättre hälsa än någon under BMI 25 som sitter stilla, röker och dricker.

Att använda BMI för att mäta hälsotillstånd är väldigt problematiskt tycker han.

– Det beskriver inte sjuklighet.

På Skönvikt tar de emot folk som har ett BMI över 35 men de håller inte stenhårt på den uträkningen. Om någon är i stort behov av hjälp så ska inte en siffra få stoppa det.

– Vi försöker ha en inkluderande inställning. I andra landsting så kan det vara strikt.

När en patient kommer till Skönvikt lägger de inte fokus på hur mycket personen vill gå ner i vikt utan vad personen vill kunna göra. Till exempel orka mer, leka med barnen eller få bättre sömn.

– Råd kommer hela tiden ifrån folk som aldrig har haft problem med fetma. Vi utgår från att patienten alltid vet mer än oss, de har ofta testat allt.

En stor del av problematiken med fetma är samhällets stigmatisering. Personer med fetma har länge varit en diskriminerad grupp och det finns många studier som styrker den bilden. Till exempel att feta barn väljs sist som lekkamrat, sannolikheten att bli erbjuden jobb minskar med 83 procent eller att folk har en allmänt fördomsfull bild. Personer med fetma uppfattas som lata, korkade och att de har dålig karaktär.

– Vi ser inte att det pågår omkring oss för att det är så vanligt.

På Skönvikt utgår de från att personer som utvecklar fetma ofta har en biologi som fungerar på ett annat sätt än för dem som kallas normalviktiga. Det i kombination med vilken miljö personen lever i.

Hur kan det vara stora geografiska skillnader om så mycket handlar om biologi?

– Vi vet inte vad det beror på. Den finns studier som pekar på socioekonomiska skillnader, säger Marcus Lagerström.

En annan förklaring skulle kunna vara tradition, att folk i Dalarna och andra skogslän har, förenklat uttryckt, ärvt gener från den tiden folk arbetade under mer hårda förhållanden.

– Kanske ledde det till epigeniska skillnader.

Marcus Lagerström framhåller att det här endast är spekulationer baserat på den kunskap som finns om hur våra gener fungerar. Forskningen har långt kvar innan det går att fastställa några sådana teorier.

Han berättar att den vanligaste förklaringen till vad fetma beror på brukar bygga på resonemanget energibalans. Att det du äter sedan ska motioneras bort men han menar att det är betydligt många fler aspekter som måste vägas in.

Det handlar om biologi, individuell psykologi, sociala influenser, hur mycket du rör dig och vilka möjligheter din närmiljö erbjuder för aktivitet. Det handlar om vad du äter men också vilken mat som produceras i samhället.

I sociala influenser ingår samhällets kulturella budskap med den omöjliga ekvationen "Ät och njut! Samtidigt som du har en perfekt kropp!".

– Bantningsindustrin säger att vi hjälper dig med det problemet. Och det tjänar oerhörda pengar på det här. Det finns uppenbarligen ett intresse för bantningsindustrin att flytta BMI-gränsen så att den blir lägre, säger Marcus Lageström.

Enligt honom kommer det alltid finnas några personer som lyckas uppnå en permanent reducerad vikt tack vare livsstilsförändring men de är försvinnande få för att kunna ha lösningen på fetma.

Som exempel tar han tv-programmet Biggest Looser.

– Vad händer när de kommer tillbaka till vardagslivet? När de inte kan träna hela tiden och får en balanserat, anpassad kost serverad. Efter hur forskningen beskriver utvecklingen för personer med fetma efter viktnedgångar borde sannolikt de flesta av deltagarna med tiden återta en stor del av sin förlorade vikt.

På Skönvikt är inställningen att fetma aldrig är den enskilda individens fel och ses absolut inte som en ätstörning.

Så bara för att många i Dalarna har ett BMI över 30 så betyder inte det nödvändigtvis att vi är sjukare.

Mer läsning

Annons