Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Priset - ett av många konkurrensmedel

Annons


Handeln är en arbetskraftsintensiv sektor och de höga svenska skatterna på arbete förklarar till stor del att de svenska priserna är högre jämfört med andra länder.

Enligt Statistiska Centralbyrån är hela två tredjedelar av prisskillnaderna i Europa skatterelaterade. Men genom att studera prisskillnader mellan svenska regioner försvinner direkt en del av den problematik som finns vid internationella prisjämförelser. Detta eftersom dessa skatter inte varierar inom landet.

Även valutans styrka, befolkningstäthet och konsumtionsmönster med mera kan i regel vara mer jämnt fördelat inom ett land.

Svensk Handel är helt överens med Konkurrensverket om att ökad konkurrens är ett sätt att sänka prisnivån. Men vi måste komma ihåg att konkurrens sker på flera olika sätt.

I företagens kamp om köpkraften finns det en mängd medel att ta till förutom priset.

Forskningsrapporten "Konkurrens och

dynamik i detaljhandeln" från Handelns Utredningsinstitut ser företagens konkurrens som en flerdimensionell och dynamisk process som sker på flera marknader. Detta synsätt ger en mer rättvisande bild av verkligheten som är under ständig förändring.

För det första konkurrerar företag inte bara med pris. Minst lika viktigt är service

(till exempel tillgänglighet, öppettider,

tilläggstjänster) och kvalitet (till exempel varumärke, garantier).

För det andra betyder den branschglidning som sker inom detaljhandeln att företag i en viss bransch konkurrerar med andra branscher.

Exempelvis säljer sporthandeln inte bara sportartiklar utan även kläder och skor. Livsmedelshandeln säljer inte bara mat utan även till exempel böcker och upplevelser såsom café/restaurangverksamhet, och nu även banktjänster.

Tjänstekonsumtionen växer och är en viktig del i kampen om köpkraften.

För det tredje sker företagens konkurrens mellan olika regioner och olika marknadsplatser. De områden som dels har ett växande invånarantal, dels lyckas attrahera köpkraften blir vinnare i denna konkurrens. Även hur attraktivt läget är blir avgörande. För handeln är främst olika

externa lägen men också välskötta stadskärnor de mest attraktiva.

För det fjärde finns en konkurrens mellan olika butikskoncept, till exempel stormarknad vs trafikbutik.

En tydlig trend i detaljhandelns strukturomvandling är att de företag som satsat på större butiker är mest framgångsrika,

exempelvis dagligvaruhandeln med stormarknader och lågprisbutiker, medan de mer traditionella och mindre butikerna har haft en sämre utveckling, dock med undantag för trafikbutikerna.

Dessa vänder sig till kunder som uppskattar läge och tillgänglighet före pris, men som vid ett annat tillfälle kan var stormarknadskunder.

Kunden är i dag flyktigare än förr och agerar utifrån sitt behov för stunden.

De företag som har den rätta mixen av dessa konkurrensfaktorer växer och når framgång, medan de som inte har det slås ut.

I konkurrensdebatten är det därför viktigt att komma ihåg att det finns en mängd medel att ta till förutom priset i företagens kamp om köpkraften.

Om politikerna verkligen vill förbättra konkurrensen är ett enkelt sätt att ändra plan- och bygglagen, PBL, så att nya aktörer lättare kan komma in på marknaden.

THOMAS PETTERSSON

Mer läsning

Annons