Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Prestige viktigare än insatser?

Annons

Trots detta diskuteras människors lika värde i de nationella styrdokumenten med utgångspunkt från kön, klass, etniska, kulturella och religösa tillhörigheter, men inte utifrån funktionshinder. Att barn och unga får det särskilda stöd de behöver och att undervisningen individuellt anpassas efter var och ens förutsättningar anses vara en självklar del av skolans värdegrund.

Mer sällan diskuteras vad som i praktiken krävs av skolan för att elever med funktionshinder ska bli fullt delaktiga och jämlika. Att elever har sin rätt till särskilt stöd tillgodosedd leder dock inte med självklarhet till att elever med funktionshinder blir mer delaktiga och jämlika. Det handlar också om hur stödet organiseras. En annan viktig faktor är hur skolans personal bemöter elever och föräldrar och hur stödet fungerar i praktiken. Det krävs kunskap om elevers funktionshinder och om hur dessa kan kompenseras. Skolan har också den viktiga uppgiften att förebygga fördomar och negativa attityder.

Hur stödet fungerar och hur skolorna och undervisningen utformas har betydelse för vilka attityder elever kommer att få i framtiden om människor med funktionshinder. Även ur detta perspektiv är det därför en allvarlig brist att skolans värdegrund inte uttryckligen omfattar elever med funktionshinder, eftersom det ger fel signaler till alla elever. Effekterna av skolornas stödinsatser kan ofta ifrågasättas, det är viktigt att de kartläggningar och insatser som görs för elever i behov av särskilt stöd leder till att stödet är av god kvalitet och verkligen tar sin utgångspunkt i elevernas aktuella behov. Elevassistenter kan vara ett sätt att ge särskilt stöd.

Det finns dock signaler om att situationen inte alltid förbättrats för elever med funktionshinder bara för att de får en elevassistent. Det är allvarligt om elever med funktionshinder till stora delar undervisas av outbildade elevassistenter.

I olika sammanhang framkommer att det behövs mer kunskap i skolan om elever med funtionshinder och om de konsekvenser och behov som funktionshinder medför. Kunskap och kompetens hos skolans personal har avgörande betydelse för att elever med funktionshinder ska kunna få en likvärdig utbildning med hög kvalitet.

Socialdemokraterna i Rättvik har i en

motion - "I en skola för alla behöver några elever lite mera för att få lika mycket som andra" - föreslagit kommunfullmäktige ett åtgärdsprogram som undanröjer hinder för elever att kunna delta i skolundervisningen på lika villkor och åtgärder till att eliminera dessa hinder arbetas fram. Kommunfullmäktiges borgliga majoritet beslutade den 5 juni att avslå motionen.

Vi socialdemokrater anser det nödvändigt att bryta ner den handikapp-politiska plan kommunfullmäktige beslutat om till konkreta åtgärder för varje förvaltning. En handikapp-politisk plan bör inte bli en dammsamlare som så många andra planer blivit. Rättviks kommun har stora förutsättningar att bli föregångare när det gäller att arbeta för en skola tillgänglig för

alla, men det förutsätter politiskt mod att ge våra tjänstemän direktiv att jobba efter.

Detta mod saknar tydligen en majoritet av kommunfullmäktige i Rättvik, som avslog motionen som syftar till bättre förutsättningar för barn och unga med funktionshinder.

Denna frågeställning infinner sig: Är det av partipolitiska skäl som en borgerlig

majoritet röstar ner en motion som syftar till att underlätta för de mest utsatta eleverna i hela skolsektorn?

Jag vore tacksam om någon av er som röstade emot vår motion, offentligt kan stå upp för ert ställningstagande och inte i

efterhand tala om för mig att jag ska undvika uttala mig i pressen.

ANDERS BJÖRKMAN

Mer läsning

Annons