Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Premiera samverkande lärosäten

Annons

Rektor Agneta Stark uttrycker en oro över att Högskolan i Dalarna liksom andra regionala högskolor riskerar hamna på efterkälken. Vi delar Starks oro. Regeringens oförmåga att lägga fram högskolepropositionen med de förslag som behövs för att stärka utbildningskvaliteten, utveckla förstklassig forskning och internationalisera utbildningen kan skada Sveriges möjligheter i det framtida kunskapssamhället.

Högskolan i Dalarna kan liksom andra högskolor och universitetet ha en god potential för framtiden om förutsättningar ges att vara högskola. Varför annars ha utlokaliserade högskolor om de inte ska hålla högskolestandard? I stället har de väntade förändringarna i högskolepolitiken gång efter annan skjutits fram av socialdemokraterna och stödpartierna. Med deras politik är högskolans framtid oviss.

Sverige ska erbjuda en förstklassig högre utbildning i nivå med de bästa internationella utbildningarna. Svenska studenter ska vara konkurrenskraftiga och våra högskolor och universitet ska attrahera utländska studenter till sina universitet och högskolor. Då behövs höga ambitioner för hela utbildningssystemet och forskningen. Dessa måste understödjas av en politik som gör ambitionerna möjliga att infria. En politik som tar sin utgångspunkt i bredd och spets. Här har de regionala högskolorna en särskilt viktig roll att fylla.

I USA finns nära nog oändliga möjligheter när det gäller att välja studier. Några engagerade föräldrar, utbildare och studievägledare bildade därför ett företag 2001 för att underlätta för blivande studenter att välja lärosäte.

Olika lärosäten utnämns till "Colleges of Distinction", särskilt duktiga på grundläggande högskoleutbildning, baserat på fyra kriterier:

p Engagerade studenter.

p Hängivna lärare.

p Studiesocialt liv.

p Studenternas resultat.

Hittills har 175 lärosäten utnämnts till "College of Distinction", en för lärosätet hedersam och viktig kvalitetsstämpel. Vi kristdemokrater ser detta som en möjlighet för högskolor att ligga i täten i grundutbildningen. Då måste högskolorna kunna ge utbildning till magisternivå. Det får regeringen inte hindra. För att klara den vetenskapliga anknytningen ska alla högskolor få medel i sina anslag. Egen forskning kan koncentreras till områden där det är möjlighet att bli ledande.

Högskolorna måste se sina egna möjligheter och identifiera sina styrkor. Samtidigt krävs samverkan för att resurserna ska kunna utnyttjas effektivt. Lärosätena ser varandra alltför mycket som konkurrenter och alltför lite som samverkansaktörer inom grundutbildningen. Lärosäten som samverkar bör premieras för det.

Som generaldirektörerna för Vägverket och Banverket visar finns det även en omedelbar nytta, näringsmässigt för regionen, med en fullvärdig Högskola.

Vi kristdemokrater ser stora möjligheter för de regionala högskolorna att utvecklas till intressanta alternativ till universiteten för både studenter, region och statsmakterna. Då krävs en aktiv högskolepolitik som låter alla högskolor utvecklas, inte passivitet som förpassar vissa till B-högskolor.

ULRIK LINDGREN,

TORSTEN LINDSTRÖM

Ulrik Lindgren är kristdemokratisk riksdagsledamot från Dalarna och Torsten

Lindström är kristdemokratisk riksdagsledamot och högskolepolitisk talesman.

Mer läsning

Annons