Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Politikerhot kan straffas hårdare

Annons

Skärp straffen för dem som hotar och trakasserar politiker, föreslår en statlig utredning.

Demokratiminister Jens Orback är positiv till idén.

Nästan tre av fyra riksdagsledamöter uppger att de har blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld därför att de är förtroendevalda. För politiker i kommuner och landsting är motsvarande siffra knappt var tredje.

Siffrorna har tagits fram av kommittén om hot och våld mot förtroendevalda, som tillsattes av regeringen 2004.

I sitt slutbetänkande föreslår kommittén hårdare straff för dem som begår brott riktade mot politiker. Det kan till exempel betyda att den som döms för att ha skickat obehagliga brev till en politiker får högre böter än om breven hade skickats till någon annan.

En sådan straffskärpning skulle ge en signal om att samhället ser allvarligt på denna typ av brott och vill värna demokratin, anser utredarna.

Det är också ett sätt att inte få fega politiker. Vi vill ju att politiker ska finnas ute på torgmöten och bland människor, säger kommitténs ordförande Berit Högman.

Förslaget innebär att brott mot politiker skulle bedömas på liknande sätt som när tjänstemän utsätts för brott i sin myndighetsutövning.

Kommittén vill också täppa till vissa luckor som finns på grund av att politikerna inte är anställda, och därmed inte omfattas av vanliga arbetsrättsliga regler. Det gäller till exempel möjligheter att få stöd och hjälp när något händer.

Demokratiminister Jens Orback tycker att förslaget om en straffskärpning är intressant och är försiktigt positiv.

Jag tror att det är viktigt att ge ett skydd - inte för politikerna, utan för uppdraget - att människor inte blir avskräckta från att ta uppdrag, säger han.

Orback tror, precis som utredarna, att en av anledningarna till att politiker utsätts för hot och trakasserier är att det finns ett förtroendegap mellan väljare och folkvalda. För att minska gapet behövs det bättre dialog, och där har politikerna själva en uppgift, anser Orback.

Förslaget ska nu ut på remissrunda och ett lagförslag väntas tidigast nästa vår.

Mer läsning

Annons