Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Politiker väckte missnöje

Annons

Politiker från alla partier som finns representerade i kommunfullmäktige deltog, och gav svar på de frågor som byalaget sammanställt.

Kvällen inleddes lugnt och samlat genom att musicerande ungdomar, under ledning av Saxdalens egen Roger Broberg, framförde ett antal orkesterstycken.

Därefter fortsatte mötet i en mer allvarlig ton.

- Vi har nåtts av signaler som säger att man planerar att lägga ned vår skola i Saxdalen, och det är därför som vi samlas till det här mötet, sade Jens Beronius i byalaget, som ledde debatten.

- Hittills har vi arbetat hårt för att få ha kvar vår skola, och det kommer vi att fortsätta med, även om elevunderlaget sjunker.

Några av de åtgärder som skolan nämnde att de vidtagit är att ta in femåringar i skolans lokaler och att ha annorlunda klass- och gruppindelningar. I framtiden sade de sig kunna tänka sig ha lärare som undervisar på flera skolor, utveckla föräldramedverkan och samarbeta mer med bygdens föreningar.

Innan mötet hade byalaget skickat ut tre frågor som de ville att politikerna skulle ta ställning till, och svara kort på under mötet. Tre av representanterna i panelen hade inte sett frågorna förut, vilket gjorde publiken upprörd.

- Där ser ni hur mycket de bryr sig om vår skola, sade en uppretad man i publiken.

Frågorna löd som följer:

1. Vilken betydelse anser ditt parti att byskolan/byskolorna har för kommunen (Tex. när det gäller social trygghet, befolkningsmängd, företagsamhet, ekonomi, boende och levande landsbygd)?

2. Om en byskola läggs ned - vila fördelar innebär det för a) byn, b) kommunen

3. Utifrån det som kommunen och ditt parti i dag vet om framtiden - ska Saxdalens byskola finnas kvar om fem år? Motivera.

Svaren på den första frågan var i stort sett desamma i alla partierna, och de flesta tyckte att frågan svarar för sig själv, och att det just är de uppräknade punkterna som gör byskolan så bra.

I den andra frågan skiljde sig svaren åt något mer. Moderaterna tyckte att det inte fanns några fördelar med att skolan läggs ned för byn, men att ett minskat barnantal skulle kunna innebära att kommunen betalar för överflödiga lokaler. Likaså tyckte kristdemokraterna och folkpartiet.

I vänsterpartiet höll man med om att byn bara förlorar på att inte ha en skola, men tyckte samtidigt att det kan gå till en sådan gräns att skolan blir för liten för att kommunen ska ha råd att ha bra lärarkompetens och att skolans kvalité då försämras. Det höll bopartiet och socialdemokraterna med om.

Mot det stod centerpartiet och miljöpartiet. Centern ansåg att nedläggning av byskolor är lika dåligt för kommunen som för byn, eftersom det undergräver framtida utvecklingsmöjligheter, medan miljöpariet ansåg att alla resurser som behövs ska satsas för att ha kvar den decentraliserade skolan.

Också i den tredje frågan gick åsikterna i sär något. Moderaterna svarade att det är svårt att sia om framtiden, men att målet är att åtminstone behålla F-3. Så sade även vänsterpartiet. Också kristdemokraterna tycker att det är svårt att veta läget om fem år, men tror att de, med sin familjepolitik, kan få i gång barnafödandet och därmed öka skolans chanser. I bopariet ville man inte ens försöka sig på en gissning, utan konstaterade enbart att det är dumt att lova någonting.

De enda partierna som lämnade helt klara svar i frågan var centerpartiet och miljöpartiet, som tycker att skolan ska vara kvar i dess nuvarande form.

- Jag tycker att föräldrarna ska skriva ett kontrakt med kommunen där de lovar att föda tillräckligt med barn, bara skolan får vara kvar.

Publiken applåderade.

I folkpartiet ansåg man att möjligheten ska öppnas för en friskola, där individens behov kan styra, och i socialdemokraterna vill man titta på nya lösningar som kan garantera att skolan blir kvar.

Efter att partierna svarat på frågorna, blev det fikapaus. Därefter drog debatten i gång. Det var en samlad men bestämd församling, som pekade på värdet av trygghet och kvalitet i byskolorna.

Skolans rektor, Ylva Haag, underströk att elevkostnaden i dagsläget är densamma för en elev i Saxdalen och en i Ludvika. Det bekräftades också av politikerna, men de menade att kostnaden kommer att bli högre per elev om antalet blir färre, eftersom kostnaderna för lokalerna är desamma.

I dagsläget går 71 elever på skolan, och om fyra år beräknas siffran ha sjunkit till 58 elever.

- Vi hade önskat ett tydligare ställningstagande från politikerna, sammanfattade Beronius mötet.

- Uttalandena var försiktiga och vi fick egentligen inte några löften för framtiden.

STINA ANDERSSON

Mer läsning

Annons