Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Poetisk barnkompetens

Annons

Svar till Ensio Koskinen, 26/5:

Tack för ditt bidrag på debattsidan. Du verkar ha en fin inställning till barn tycker jag. För att utveckla mina tankar om vad barnkompetens kan innebära, ger jag dig denna dikt. Den skrev jag efter många möten med barn som träffat vuxna med liten eller ingen barnkompetens alls.

Barnet ligger i magen, det hör skriken och känner slagen.

Det är nu som du formas till en människa.

Du får i dig rök, alkohol och knark, men ingen bryr sig om din spark!

Du föds och växer upp med hårda ord och aga.

Din far han går, det är bara att beklaga.

Din mor hon kämpar med sig själv och mot andra.

Du får själv på livets krokiga väg nu börja vandra.

I möten efter möten blev du den du är.

En del möten gav djupa sår. I ett blev du kär!

Din rädsla är dock djup.

Du vågar inte lita på någon.

Vi har alla ett gemensamt ansvar att beskriva kärleken.

Det är först då, som vi kan göra rädslan maktlös!

Barnkompetens handlar för mig också om att ha förmågan och kunskapen att kunna möta dessa barn och ungdomar på ett medmänskligt sätt. Barnkompetens är precis det du avslutar din text med: "att ha en ödmjuk inställning till livet, lyssna till barnens behov och försöka vara en bra förebild".

Frågan blir givetvis, gör vi detta och hur kan vi bli bättre?

Jag vill avsluta med ett härligt ord som jag läste häromkvällen. Ordet är kärleksfullvänlighet. Det innebär att vi önskar att en annan människa ska få vara lycklig. Allt enligt Dalai Lama, som för mig är en stor, positiv, mänsklig förebild.

CLAES MANKLER

Mer läsning

Annons