Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pionjär inom skolvärlden

Annons

Skolan fyllde ett tomrum som uppstått när skråväsendet avskaffades 1846.

I och med detta hade nästan all organiserad yrkesutbildning upphört i Sverige.

Det är också tveksamt om Gustaf Flinta hade lyckats etablera sin möbelindustri om inte skolan skapat en bas av skickliga yrkesmän.

Gustaf August Bachman föddes i Backa by den 4 januari 1797. Modern var ogift och hette Malmling. Gustaf August skulle senare ta namnet Bachman, efter den by där han föddes.

Modern och barnet levde under mycket knappa förhållanden. Tidigt fick han klara sig själv och fick slita ont för att överleva.

Men han hade både energi och framåtanda. Så småningom etablerade han sig i Malmö som hattmakare och lyckades arbeta ihop ett betydande förmögenhet.

På äldre dagar slog han sig ner i Stockholm och dog som barnlös änkling 1874.

Innan han gick bort gjorde han två stora donationer till Hedemora stads- och landsförsamlingar, en 1864 på 25 000 kronor och en 1870 på 10 000 kronor. I gåvobreven bestämdes den blivande skolans inriktning. Skolan skulle undervisa i "...såväl handslöjd som de övriga ämnen, vilka för dem som ägna sig åt fabriks- hantverksrörelse eller andra praktiska yrken kunna vara nyttiga och behövliga".

Ytterligare en donation är av betydelse för skolan. Hedemorafabrikören G H Melin skänkte marken i kvarteret Braxen till skolbygget. 1878 började skolan byggas och året därpå 1879 öppnades portarna för undervisning.

Första året var trevande. Slöjdläraren N J Sundström anställdes, men redan efter ett år avgick han. Sedan tjänsten utlysts på nytt sökte och antogs den blott 18-årige nyutexaminerade slöjdläraren Gustaf Flinta till att leda skolan.

Med energi, entusiasm och nya pedagogiska grepp formar han Bachmanska skolan till en av de första verkliga yrkesskolorna i landet. Det dröjer inte länge innan Bachmanska skolan får ett högt anseende, både inom och utom länet.

Under Flintas tid låg tyngdpunkten på snickeri och möbelproduktion.

I början skedde undervisning i träslöjd, smide och teckning, men efter hand tillkom allt fler ämnen.

Gustaf Flinta ledde skolan till sin bortgång 1909. Ledningen togs då över av sonen Erland Flinta som var föreståndare till 1918. Att både leda en skola och Aktiebolaget Gustaf Flintas möbelverkstäder blev för mycket och Erland Flinta valde att koncentrera sig på verkstaden.

Fram till 1918 hade skolan levt utan stadsmedel, men detta år blev det möjligt att erhålla statsbidrag. Skolan ombildades till Bachmanska stiftelsens Slöjd- och Hantverksskola. Verksamheten delades upp på två linjer, en ettårig och en tvåårig.

1935 tog Hedemora stad och landskommuns skolor verksamheten. På 50- och 60-talen inrättades flera nya yrkesavdelningar.

Under 50-talet utökades snickeriutbildningen från två till fyra år och i samband med detta infördes gesällprov. Första provet godkändes 1954 och proven fortsatte en bit in på 70-talet då utbildningstiden blev för kort för att hinna med dessa prov. Från och med 1971 inordnades all undervisning i det gymnasiala skolsystemet och ändrades till tvååriga yrkesinriktade linjer och specialkurser. 1991 utökades de tvååriga linjerna till treåriga program.

Fotnot: Fakta till artikeln har i huvudsak hämtats från Karl Trotzigs Hedemora stads historia, tidningens arkiv samt det anförande som skolans tidigare rektor Rolf Stoltz höll i samband medinvigningen av utställningen Trä - Ting 2004 i somras.

PETER GUSTAVSSON

Mer läsning

Annons