Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Persson går i pension

Annons

Bo Persson började vid polisen i augusti 1964 och är nu inne på 43:e året av polistjänst.

De sista tio åren har Bo Persson haft ansvar för mediakontakter och varit presstalesman för polisen i Dalarna.

- Det är en av de arbetsuppgifter jag trivts bäst med, konstaterar Bo Persson.

Bo Persson är född och uppväxt i Borlänge. Innan han började utbilda sig för polisyrket vid polisskolan i Gävle arbetade Bo Persson vid Posten. Det gjorde han som brevbärare, chaufför och med sortering.

Som polis började Bo Persson arbeta i Falun, det var i augusti 1964 efter polisskolan i Gävle.

Då Bo Persson började patrullera i Falun var kommunen fortfarande huvudman för polisen.

Staten som arbetsgivare fick Bo Persson 1965. Han kom försommaren detta år till Borlänge.

- I stort sett har det varit Borlänge hela tiden sedan dess, i vart fall en stor del av tiden, sammanfattar Bo Persson sina många år vid polisen. Bland annat med placering vid länets ekorotel samt arbete med analys och planering.

Vid Trädgårdsgatan hade ordningspolisen i Borlänge sina lokaler fram till 1974.

I samma fastighet fanns även brandkår och ambulans. Kriminalpolisen hade sina lokaler i en barack på fastighetens innergård.

Med undantag av åren 1969-1971, då han var knuten till spaningsroteln i Borlänge, verksamheten vid denna rotel startade 1969, var Bo Persson fram till 1976 ordningspolis.

1976 flyttade Persson över till kriminalavdelningen, där han började arbeta som utredare och bland annat blev rotelchef på stöld- och bedrägeriroteln.

- Jag har alltid trivts mycket bra med mitt arbete som polis. De dagar då det tagit emot att gå till jobbet är lätträknade, betonar Bo Persson.

Vad är det du främst minns efter mer än 40 år som polis?

- Sammanhållningen och kamratskapet. Men jag minns också förändringarna efter förstatligandet 1965, då polisen fick betydligt bättre resurser. Högertrafikomläggningen i september 1967 var också en stor händelse att minnas, konstaterar Bo Persson.

- Andra minnen är branden i Folkets park, natten till nyårsafton 1977, då Parkhallen förstördes och tågolyckan i Hinsnoret 1980. Men vad jag minns bäst är ändå småhändelser. Det som många gånger förgyller olika situationer, men också gjort det jobbigare, är nämligen en massa småhändelser. Dem minns man mycket bättre än stora händelser och grova brott, förklarar Bo Persson.

Under åren har Bo Persson kommit i kontakt med många människor som redan från unga år fastnat i kriminalitet och missbruk.

Ofta verkar chanserna till en positiv utveckling och ett så kallat lyckligt slut vara obefintliga, men då och då är det någon som överraskar.

- Ibland är det någon vars liv tar en oväntad vändning och det är alltid lika glädjande, säger Bo Persson.

Då det gäller brottsutvecklingen konstaterar Bo Persson att det idag är fler kvinnor som begår brott.

- Våldsbrottsligheten tycker jag inte ökat. Men det förekommer mer övervåld i banala situationer än tidigare. Folk från skolåldern och uppåt får allt svårare att lösa konflikter, anser Bo Persson.

Att ha blivit en från TV känd polis, den många vill diskutera med har Bo Persson aldrig upplevt som jobbigt.

Tvärtom ser han sin yrkesroll, den som presstalesman för polisen i Dalarna, som kontaktskapande.

- Det har inte alls varit betungande att folk kommer fram till mig ute på stan och vill prata, inte heller när de haft negativa synpunkter. Vi skall skapa trygghet och det tror jag vi gör med ett ansikte utåt alla känner igen. Det blir en hel del kontakter och mån-ga synpunkter. För mig har det enbart varit positivt, framhåller Bo Persson.

Med många intressen att odla och hustrun Marianne att dela långledigheten med ser Bo Persson fram emot att bli pensionär.

Marianne började 1964 arbeta som lärare i Stora Tuna. Sin första tjänst hade hon i Sockenstugan vid Stora Tuna kyrka, där det fanns två klassrum.

För Mariannes del började långledigheten i september. Själv har Bo Persson sedan ett par år tillbaka varit helpensionär och haft lediga fredagar.

Historia och särskilt hembygdshistoria har länge varit ett av Bo Persson största intressen. Ett av dem han nu tänker utveckla.

- Fisket skulle jag kunna tänka mig att utveckla, berättar Bo Persson, som fiskade mycket tidigare. Matlagning och viner är ett gammalt intresse, idrott ett annat.

Även om intresset för elitidrott mattats betydligt, har idrottsintresserade Bo Persson kvar sitt intresse för idrott på lägre nivå. Pingis har han spelat sedan unga år och han tänker fortsätta med motionsidrott.

Då det gäller det egna hemmet finns det alltid arbetsuppgifter som målning.

Tillsammans med hustrun väntar mycket gemensamt trädgårdsarbete, eventuellt ett nytt växthus och många skogspromenader. Utan överdrift kan kommissarie Persson se fram emot en aktiv lång- ledighet!

SVEN-ERIK OLSSON

Mer läsning

Annons