Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pärlor eller skamfläckar?

Annons

Han anser att kunskapen är ganska dålig om kulturvärdet hos de byggnader som kom till från 1939 och fram till 1980-talet. Byggnader som, precis som de gamla trähusen, måste tas om hand på ett varsamt och medvetet sätt.

- Eftersom det handlar om en sparsmakad arkitektur, får en liten förändring stor effekt. Byter man material, ekporten mot en aluminiumdörr, till exempel, kan byggnaden tappa sin identitet, säger Mats Persson.

Det är ingen liten del av bebyggelsen i centrala Falun han talar om. Från slutet på 1950-talet till början på 1970-talet revs ett par hundra hus för att förvandla Falun till en modern stad. (Egentligen ville man riva 600, men till slut vaknade opinionen för att bevara något av dem gamla.)

- Nu börjar det bli aktuellt att renovera och bygga om efterkrigsbebyggelsen, säger Mats Persson, som gärna ser att fastighetsägarna frågar om råd i förväg.

- Det handlar ju ändå om minst hälften av världsarvsstaden Falun, säger han.

Inventeringen som nu ska genomföras tar ett par månader och omfattar centrala Falun och Villastaden. För det praktiska arbetet står André Strömqvist. Han studerar de ursprungliga ritningarna i kommunens arkiv, för att sedan jämföra med hur husen ser ut idag.

Inventeringen är sedan tänkt att komma till nytta på olika sätt, till exempel som utgångspunkt vid bygglovsprövning.

Att även den moderna bebyggelsen har ett stort värde för staden är inte självklart för alla. Varje generation ser på arkitektur med nya ögon. Något som inte minst rivningsvågen efter kriget är ett tydligt bevis på.

Huset på Myntgatan, mitt emot Folkets hus, är ett roligt exempel på en byggnad som delar tyckarna i två grupper. Antingen älskar man huset, med sin internationella karaktär, eller också tycker man att det är det är stadens klart fulaste byggnad.

- En riktigt pärla! anser Mats Persson.

Och han får medhåll av André Strömqvist.

- Jag har alltid tyckt om det där huset. Det är så harmoniskt och enhetligt, säger han.

Hm, tidningens reporter har alltid haft precis motsatt uppfattning, men kan faktiskt ge bostads- och butikshuset en chans efter att tittat lite närmare på det.

Byggnaden ritades 1958 av den danske arkitekten Vagn Andersen på Jack Hansons arkitektkontor. Fasaden ut mot den trafikerade Myntgatan har små fönster. Men in mot gården öppnas fasaden upp mot stora fönster, balkonger och detaljer i trä.

Folkets hus, ritat i mitten på 1960-talet av den mycket kände arkitekten Hakon Ahlberg, är ett annat exempel på byggnader som kommer att finnas med i inventeringen.

- Det här är kvalitet. Verkligen inget fuskbygge, säger Mats Persson om Folkets hus.

Inventeringen är ett samarbete mellan kulturförvaltningen och stadsbyggnadskontoret.

INGER WALLIN

Mer läsning

Annons