Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På väg mot väglösheten

Annons

De är på väg mot det väglösa äventyret.

Ett 20-tal motorcyklister lämnade på söndagsförmiddagen Djurmo för en veckolång toppresa till Norge.

- Vi ska upp på Norges högsta fjällvägar och krävande fjällövergångar, berättar turledaren Elving Solli, Gagnef.

Sedan slutet av 1990-talet har Elving arrangerat offroadresor till Norge. Sedan några år genomförs turerna i Sveriges motor- cyklisters centralorganisations regi.

- Det handlar om ren luståkning, äventyr på små grusvägar, slingriga traktorvägar och flera hundra år gamla forvägar. Men det är ingen terrängkörning och vi är angelägna om att resan ska vara en upplevelse för såväl oss som för de människor som bor och verkar i de områden vi besöker, betonar Elving.

Trots att motorcyklisterna är mycket försiktiga har det inträffat en och annan olyckshändelse under Norgeresorna.

- Det brukar blir en och annan avåkning, men aldrig allvarligare än att de inblandade kan fortsätta. Den allvarligaste olyckan inträffade när en deltagare skulle parkera cykeln i Geiranger. Han bröt ena foten när den hamnade i kläm under cykelns fotpinne, minns färdledaren, som i år har hjälp av Stefan Nordström, Falun, och Jörgen Edvardsson, Malung.

- Vi har tidigare åkt med som vanliga deltagare, men tyckte att det var så roligt att vi ställde upp när Elving behövde hjälp, säger de.

"Til Topps Grusbus" är namnet på resan, som lockat deltagare från stora delar av Sverige och som går över bland annat Dovrefjäll, Rondane, Signefjäll, Jotunheimen och Ringbufjället. Under de sju dagarna tillryggalägger deltagarna ungefär 250 nästan helt asfaltsfria mil.

- Vi ska upp på nära 1 800 meter höga toppar och för att hinna se och uppleva allt åker vi faktiskt om vissa sträckor flera gånger, säger Elving, som i slutet av augusti leder en Norgetur för norska motorcyklister.

Trots att det handlar om krävande körning är Norgeresorna mycket populära.

- Det brukar ta en dag att fylla en gruppresa av det här slaget. De som inte anmäler sig redan första dagen brukar i regel få nöja sig med att stå på en återbudslista.

Men det verkliga nöjet är alltså - om man får tro Elving och hans mc-burna kamrater - att delta och i sakta mak kryssa fram längs fjällvägar som just blivit snöfria och mellan fårskockar lika talrika som haglen i en hagelby av normalt svenskt sommarsnitt.

KENT OLSSON

Mer läsning

Annons