Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På spaning efter fria trådlösa nät

Annons

På senare år har det blivit vanligare och vanligare att hyresgäster och villaägare utnyttjar grannarnas trådlösa anslutningar.

Det finns till och med de som har det som fritidsintresse. Då kallas det "wardriving" eller att "war-driva" på svensk-engelska. Det innebär att man åker runt med bil eller går i kvarteret och kartlägger var det finns öppna nät.

Det inte är olagligt att surfa på någon annans trådlösa nät. Nät-ägaren skickar ut signalerna och det är upp till andra människor om de vill ta emot dem.

Källa: Rickard Wikberg/Smartsec

Tidningen följde med Christoffer Tångfeldt, en datorintresserad 17-åring som tillsammans med sina kompisar undersöker vilka trådlösa nät det finns i Falun och Borlänge.

Christoffer använder sig inte av sina kunskaper för att hacka sig in i datorer eller ställa till det för dem som inte tänker på att skydda sig. Han är bara nyfiken på tekniken och kan tänka sig att jobba med datasäkerhet när han gått ut gymnasiet.

Det behövs två för att kartlägga de öppna näten. En som kör bil och en som sitter bredvid med bärbar dator. Christoffer har ett program där en talsyntesröst säger "Network detected" när det finns ett eller flera nät inom räckvidden på max 100 meter.

Christoffer och de andra nät-spanarna har en Falukarta där de markerat var de trådlösa näten finns. Grönt på kartan betyder att det finns öppna nät, rött betyder krypterade nät och gult otillgängliga nät (för svaga signaler och liknande).

I Faluns bostadsområden är det grönt, här är det att fritt fram att surfa på andras bekostnad för den som tycker sig har samvete till det.

När tidningen undersökte saken på onsdagseftermiddagen fanns det nio vidöppna nät i Bojsenburg. Efter den långa Hagavägen var säkerheten betydligt högre. Endast en anslutning var öppen och sex hem hade krypterade trådlösa nät.

Hotell Scandic har öppna anslutningar som service till sina gäster, liksom fler hotell i stan. Längs Svärdsjögatan fanns det ett och annat företag som inte hade krypterat sin anslutning utan hade nätet på vid gavel.

Runt om i centrala Falun fanns det flera företag och privatpersoner som hade öppet nät.

För den som har rätt programvara går det att se vilka trådlösa nät som är möjliga att nå, om de är krypterade eller totalt oskyddade, om "ägaren har bara tagit upp den ur kartongen".

På Engelbrektsgatan fanns en användare utan säkerhetskoll.

- Jag skulle kunna byta kod eller stänga av anslutningen, konstaterar Christoffer Tångfeldt och kopplar ner sig från internetuppkopplingen.

Myndigheterna i Falun tycks ha ett bättre säkerhetstänkande än privatpersonerna. Falu kommun har flera trådlösa nät, men de har olika typer av spärrar som gör det svårt att ta sig in. Polishuset i centrum hade denna eftermiddag inga nät som gav utslag vid sökningen.

Landstinget sände uppgifter via datalänk mellan husen som gick att uppfatta och plocka in i datorn. Där fanns kryptering som gjorde det oläsligt.

De som använder sig av MSN-messenger för att prata med kompisar och har ett öppet trådlöst nät har inget skydd alls mot avlyssnare.

- MSN-messenger sänder helt okrypterat. Det går att läsa allt som skrivs, säger Christoffer Tångfeldt.

Ungefär 40 procent av privatpersonerna i Falun med trådlösa nät har någon typ av skydd som exempelvis kryptering. Resten, en klar majoritet har inget skydd alls, hävdar Christoffer Tångfeldt.

Fakta: Så surfsnyltar du

På nyare datormodeller finns ofta inbyggda Wlankort. (Wlan står för Wireless Lokal Area Network - trådlöst lokalt nätverk).

Den som har en äldre modell behöver köpa ett separat Wlankort för ett par hundra kronor, i Macvärlden kan det heta Airportkort. På Wlankorten finns en antenn som tar emot signaler från de trådlösa näten. Mottagningen kan förbättras med separata antenner som kan förstärka signalerna avsevärt. Det finns riktade antenner och de som söker av i en cirkel.

Fakta: Så skyddar du dig

Det finns minst tre sätt att öka säkerheten på ett trådlöst nät. Bästa skyddet får den som använder alla tre. Det handlar om att kryptera, att blockera för utomstående, det vill säga att låta accesspunkten (den lilla sändande masten) kommunicera med endast de godkända datorerna i nätverket och att gömma sändningen för utomstående så att de inte kan söka efter den.

1. Kryptera. De som köper utrustning för trådlöst nät får krypteringsfunktioner med på köpet. Tillverkaren har inte krypteringen påslagen från början för att det ska vara enkelt att komma igång för användaren. Kolla upp om det finns WEP- eller WPA-kryptering. Slå på datorns och accesspunktens kryptering (använd samma krypteringsnyckel) så att de kan kommunicera med varandra och du får därmed ett ganska bra skydd.

2. Blockera. Alla nätverkskort har ett unikt serienummer, en MAC-adress. I accesspunkten kan användaren lista vilka MAC-adresser som den vill sända till. Gör man det begränsar man åtkomsten för andra.

3. Göm. SSID är benämningen för att namnge accesspunkten och fabriksinställningarna ger ofta namnet "default" eller tillverkarens namn. Det ger snyltaren något att söka efter. Ändra SSID-namnet till något unikt. Det går även att stänga av SSID-broadcast. Det gör att det blir mycket svårare att se att någon sänder trådlöst. Men den enklaste skyddsåtgärden är att sända krypterat.

KENNETH WESTERLUND

Mer läsning

Annons