Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På så vis kan kartan fås att stämma med verkligheten

Annons

Så ser kartan ut, den bild vi vill titta på för att hitta rätt. Verkligheten ser helt annorlunda ut.

Folket mår inte bra och i de offentliga organisationerna mår de riktigt dåligt, de till och med toppar sjukfrånvaron. Deras sjukfrånvaro beror inte på att de saknar idéer och tankar om hur verksamheten ska bedrivas, utan att de inte får gehör, eller ens förtroende för att själva vara delaktiga i de beslut, förändringar, som de ska arbeta efter trots att det är hos dem kompetensen sitter.

Det är de anställda som är resurserna, men besluten har inte flyttats ner till dem. Under många år har det inom näringslivet påpekats att man måste riva hierarkierna och vända på pyramiderna, i organisationerna och börja arbeta som en "lärande organisation".

I en lärande organisation är alla delaktiga i alla beslut på alla nivåer, i sitt arbete. Där använder man alla resurser och lär av varandra, ser helheten och samarbetar till allas bästa. Resurser som används ger bättre ekonomi för individ, företag/organisation, samhälle och rike.

Mankler påpekar att det är systemet det är fel på och just detta uttalande ger mig hopp, det att han ser att det är där felet sitter. Vårt system är politiskt styrt och det parti Claes Mankler representerar har haft makten länge.

Det var absolut inte så här Per Albin Hansson hade tänkt sig vår välfärd; ett samhälle där allt fler människor mår dåligt och känner sig värdelösa och ignorerade, inte sedda som resurser.

Kan det vara så att de som får den politiska makten har andra värderingar om vad som är liktydigt med "det goda livet"? Är det så att för deras del är det "goda livet" personlig makt, i stället för resursernas frihet att få vara delaktiga och sedda? Kan det var så att det är just där förändringen ska börja?

Därför hoppas jag nu att Claes Mankler står för vad han tycker och att han arbetar outtröttligt för att ändra på sitt partis synsätt, vad gäller arbetslivet, till att börja med. Det finns många goda exempel på hur resurserna, människorna, är involverade i sitt liv och sitt arbete som man kan studera och lära av. Men då måste man också vilja och våga, precis som Mankler skrev.

Det är just för att arbeta för den förbättringen som jag numera arbetar inom oppositionen, jag som tänker som andra människor.

MARGARETA OLSSON

Mer läsning

Annons