Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På jakt efterutrotnings-hotade kryp- i Tjeckien

Annons

Examen vid Mälardalens högskola närmade sig och miljövetaren Jan van der Horst hade ingen aning om vad han skulle göra efter plugget. Han och klasskamraten Pär Grönhagen satt och funderade över en fika.

Jan kom till Stjärnsund som sexåring från Tjeckien. Tankarna på att vända tillbaka till det forna hemlandet under en tid började ta fart. Att han pratar i stort sett flytande tjeckiska var också en av anledningarna till att han blickade österut.

Så Jan skrev ett självsäkert mejl till det Tjeckiska naturvårdsverket och berättade vad de kunde och ville göra.

Efter en tid hörde en avdelningschef av sig och erbjöd Jan och Pär projektanställningar.

Under hösten har de jobbat med två projekt. Det ena handlar om hur andra länder jobbat med åtgärdsplaner för utrotningshotade djur- och växtarter inom EU. Det andra handlar om Tjeckiens arbete för att uppnå EU:s krav på naturskydd.

När tidningen träffar honom undersöker han hur Holland arbetar med naturreservat och hur Danmark övervakar vattenlevande skalbaggar.

Arbetet innebär att han ringer till sakkunniga, kollar på respektive myndighets hemsida, pratar med kollegor för att konkretisera vad de vill veta, och en del sökande på nätet för att se vilken dokumentation som finns i dag.

Dagarna fylls för det mesta av skrivbordsjobb. Men ibland åker han ut i naturen för att inventera fiskar som sandkrypare, stensimpa, asp eller någon annan djur- eller växtart.

Naturvårdsverket ligger i en sliten öststatsgrå byggnad i förorten Zizkov med en byggarbetsplats som närmsta granne. Datorerna har några år på nacken och inredningen är inte heller av modernaste snitt.

Den ekonomiska standarden är lägre här än i Sverige. Det märker man ganska omgående.

Framför allt känner Jan att han fått insikt i hur svårt det kan vara att samordna saker i en stor organisation och hur åtgärdsplaner inom miljöområdet utformas. Hur EU:s miljöarbete är strukturerat är också nyttigt kunskap han fått med sig.

- Kanske söker jag jobb inom miljösamordning när jag kommer hem.

Jan och Pär tjänar 4 000 svenska kronor i månaden efter skatt var. Inte särskilt mycket med tanke på att lägenheten de hyr tillsammans kostar drygt 5 000 kronor.

- Jag går back varje månad. Men eftersom det bara rör sig om en projektanställning på fyra månader så känns det okej. Förhoppningsvis kommer jag att skaffa mig erfarenheter som jag har nytta av när jag kommer hem.

Trerummaren ligger på tio minuters promenadavstånd från jobbet. Standarden är hög med både tjeckiska och svenska mått mätt, så det förklarar en del av den höga hyran.

En annan del av förklaringen är att Prags, liksom de flesta andra storstäders bostadsmarknader, är kärv. De fick lägenheten via en förmedling som tar en avgift på hyran.

Fritiden ägnar han åt att upptäcka Prag, spela fotboll med jobbet och träna styrketräning. Visst händer det att han får hemlängtan, men inte särskilt ofta.

- Jag saknar den svenska naturen och den svenska maten.

Men mest saknar Jan flickvännen Anna. Men till jul så bär det hem till Sverige för gott. Då tänker Jan också ansöka om svenskt pass.

Hans pappa är holländare och därför är han holländsk medborgare, vilket gjort att han förmodligen är en av Dalarnas mest okända landslagsmän.

Plötsligt en dag i december 2003 ringde Hollands förbunds-kapten i innebandy upp och frågade om han ville träna med dem.

Jan, som bara spelat med ett lag i de lägre divisionerna, i Västerås spelade tre landskamper innan han la den karriären på hyllan.

Så nu är det bara den yrkesmässiga karriären som gäller. Förhoppningsvis ger inventeringen av skalbaggar och alla andra erfarenheter han skaffat sig i en Prag en bra start i arbetslivet.

CONNY PETTERSSON

Mer läsning

Annons