Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På Holen möts gammalt och nytt

Annons

På toppen i Tällberg, på Gustaf Ankarcronas Holen, möts den gamla traditionen och den nya. Ankarcrona själv kom till Dalarna i brytningen mellan 1800- och 1900-talet. Han målade. Men blev allt mer och mer intresserad av att vårda den folkliga kulturen i länet.

Han gjorde sitt. Han byggde Holen, där du har den mest fantastiska utsikt över Siljan och de blånande bergen långt därborta. Här reste han ett antal timmer-stugor från trakten och de står ännu kvar som ett minne från en svunnen tid.

Du kan gå in i ett av lidren och stryka med handen över de massiva stockarna och förnimma att trät kanske är 200 år gammalt. Kanske ännu äldre.

Och Ankarcrona själv blickar ut - han står staty på tunet - över sitt hemman och ser barsk ut.

Men han är nog rätt nöjd över hur det blev.

Varje midsommar firas det här. På gammalt vis reses majstången. Byns gubbar stöttar upp stången: sakta, sakta för man stöttorna uppåt, under ledning av stångbasen.

Sen blir det ett traditionellt tal. Och nationalsång. Efter det börjar dansen.

Och här inleds den första härliga krocken mellan gammal tradition och det nya.

Lekledare är nämligen Kenneth Keys, en irländare som fattade tycke för en kulla från Tällberg och hamnade i det mest dalska av Dalarna.

Nu står han i masdräkt och leder sången och dansen. Han gör det med bravur, som om han aldrig gjort annat. Han pratar dalmål med engelsk accent, han intervjuar tillresta, han låter barn sjunga "Idas sommarvisa" och han skrattar så vänligt och gott och stämningen blir så varm och alla trivs och mår bra.

Keys tog över leklederiet efter Glad-Verner och många rynkade på ögonbrynen: en irländare ska väl inte leda dansen på Holen? Jodå, det gick fint. Och han blev hembygdsordförande också. Det visar väl bara att den gamla traditionen kan mixas ihop med den nya.

På Holen där 90-åriga Hildur och hennes barn spelar fiol pratar Kenneth Keys med en dam, som bär Sverigedräkten.

Den dräkten är ingen ny skapelse. Många tror det. Men den myten slås det hål på denna midsommar-dagens eftermiddag. Nej, dräkten är mer än 100 år gammal och Keys berättar att Gustaf Ankarcrona en gång var smakråd när dräkten skulle designas.

Midsommarfirandet på Holen är en gammal tradition. Och här regnar det sällan. Det kan vara busväder överallt annars, men på Holen skiner solen oftast.

Och missade ni danslekarna den här gången har ni chansen att höra och se Keys - jag lovar: ni blir inte besvikna - varje tisdagskväll under hela juli. Då kör han vidare.

Den här kvällen på Holen fick vi ytterligare bevis på att gammal tradition blandas ut med det nya sättet att leva.

Mellan kaffestugan och tunet hade man nämligen satt upp en storbilds-TV. Det var ju VM-fotboll, Tyskland-Sverige.

Men traditionens makt är stor.

Det var betydligt fler som dansade lekar med fiolspelmännen och Kenneth Keys än som satt och tittade på fotboll.

Och jag tror inte att det enbart berodde på att Sverige förlorade...

PELLE MALMBERG

Mer läsning

Annons