Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Över 50 procent i femteklass blev underkända i svenska

Annons

Under grundskolan deltar eleverna i nationella prov i årskurs fem och i årskurs nio. Det är prov i de tre grundämnena, svenska, engelska och matematik. När resultaten kom in från proven i Noretskolan stack de ut, på ett negativt sätt.

-Siffrorna är mycket sämre än tidigare år, säger rektor Lotta Hedman.

I den ena femman var 52 procent av eleverna underkända i svenskaprovet, 39 procent underkända i engelska och 48 procent underkända i matematik.

-Det är en överraskande avvikelse som är osedvanligt hög, säger verksamhetschefen, Jan-Eric Steen, som är oroad.

-Det är alarmerande att så många inte klarar målen, säger han.

Den andra femman hade bättre resultat, 20 procent var inte godkända i svenska, 25 procent i engelska och 30 procent i matematik. Noretskolan ligger sämre till än övriga skolor i kommunen, skolchefen Tord Karlsson tror inte att det beror på undervisningen.

-Noretskolan har många elever från mer socialt utsatta områden. De har med sig problem hemifrån in i skolan som det är svårt för lärarna att lösa, säger Tord Karlsson, som menar att problemen i skolan speglar prob-lemen i samhället.

-Skolan är bara en del av samhället, säger han.

Han menar också att det inte bara är kommunens uppgift att se till att eleverna klarar sig bra i skolan.

-Det yttersta ansvaret ligger på föräldrarna, säger han.

Lotta Hedman håller med om att föräldrarna måste ta ett större ansvar.

-Flera av barnen har dåliga uppväxtvillkor och saknar stöd hemifrån, säger hon och menar att det medför att många elever behöver extra hjälp i skolan.

-Det har blivit svårare att hjälpa eleverna att nå målen. Ibland övergår det lärarnas förmåga, säger Lotta Hedman och fortsätter.

-Det finns ett stort behov av fler vuxna i skolan som kan stötta och hjälpa eleverna. Ibland räcker det inte med en lärare.

Hon efterfrågar mer resurser till skolan.

-Kommunen får inte ta bort mer pengar, vi måste få pengar så att vi kan anställa, säger Lotta Hedman som är upprörd över att Noretskolan inte klarar av att följa skolplanen och Mora kommuns läroplan.

-Vi gör så gott vi kan, men våra chefer säger att vi måste följa budgeten. Den går före verksamhetens mål, säger Lotta Hedman.

Men några extra pengar kommer det inte att bli för grundskolan nästa år.

-Vi får kämpa på med den budget vi har. Jag har delat ut lika mycket pengar som inför det här läsåret, så för grundskolan blir det snarare lite mindre pengar eftersom mer måste satsas på förskolan, säger Tord Karlsson.

-Om Noretskolan ska få extra resurser, måste de tas från någon annan skola.

Han tror inte att mer pengar är den enda lösningen på problemet.

-De måste hitta andra vägar, titta på organisationen och även lärarnas förhållningssätt gentemot eleverna, säger Tord Karlsson som menar att Noretskolan är bra på att hitta kreativa lösningar.

-Noretskolan gör någonting rätt för den har den största positiva förändringen mellan årskurs fem och årskurs nio. När eleverna går in på S:t Mikaelsskolan, gör de oftast bäst resultat.

Generellt brukar en positiv förändring ske och resultaten vara bättre på de nationella proven i nian, men siffrorna från Noretskolan är ovanligt dåliga i år.

Verksamhetschefen, Jan-Eric Steen, har inte fått sammanställningen över alla skolors resultat ännu.

-När alla siffror är inne, får vi bestämma hur vi ska tackla problemen.

Några extra pengar finns som sagt inte.

- I sådana fall måste budgeten omprioriteras.

Just omprioritera är något som Lotta Hedman vill se att kommunen gör.

-Kommunen tänker för kortsiktigt, vi inom skolan ser ett längre perspektiv. Om inte vi inom grundskolan hjälper de här eleverna kommer det att kosta kommunen enorma pengar i framtiden när de går ut grundskolan utan kompetens att komma vidare i livet. Det finns inga jobb att få efter nian, säger Lotta Hedman.

SOFIA HOLMSTRÖM

Mer läsning

Annons