Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Öppet brev till Försäkringskassan

Annons

"Vi är fyra tjejer som arbetar som personliga assistenter till vår vän Elenor Britts. För några dagar sen kom ett brev från er, där det stod att Elenors assistenttimmar ska minskas från 242 till 128 timmar.

Detta innebär att Elenors livssituation kommer att förändras till det sämre igen!

Elenor förlorar rätten att leva ett normalt och innehållsrikt liv. Vi anser att det krävs fler assistenter för att Elenor ska få rätten att leva ut sin ungdom och göra saker som andra gör i hennes ålder.

I lagen om stöd och service till funktionshindrade står det: Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda livsvillkor. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade. De ska anpassas till mottagarens individuella behov.

Med en mindre personalstyrka kommer inte Elenor att kunna få dessa behov tillgodosedda!

Elenors möjligheter att gå på disco, träffa vänner, gå på konsert, shoppa med mera kommer drastiskt att minska då Elenor behöver hjälp med nästan allt, exempelvis hygien, att nå saker, klia sig, laga mat, äta, betala, avlasta för att minska trycksår, tillsyn då Elenor lätt får hög feber och är väldigt infektionskänslig.

Elenors integritet kommer att kränkas om man blir tvungen att ta hjälp av andra människor för exempelvis personlig hygien eller i skolan om en olycka inträffar.

I Elenors fall gäller det inte enbart vård utan en kamp för rättigheten att få leva ett normalt liv.

Elenor ska inte bli lidande för att ni saknar förståelse för en handikappads livssituation. Man kan inte behovsbedöma en människa rätt efter ett papper eller klocka. För att bedöma Elenors situation krävs att man engagerar sig!

Om det inte vore så kränkande för Elenors integritet skulle vi inbjuda er att arbeta en vecka hos Elenor, för att ni ska få förståelse för hur mycket hjälp hon verkligen behöver.

Det gör så ont i våra hjärtan att se en människa bli behandlad med så lite respekt för livskvalite. Det är därför vi vädjar till er att visa förståelse för vår handikappade vän.

Tänk om det vore ert barn det gällde eller er vän eller kanske dig själv. Hur skulle ni vilja bli behandlad? Vad skulle ni värdesätta?

Man har bara en chans i livet och den är i dag, inte i morgon."

KAROLINA GUSTAVSSON

Mer läsning

Annons