Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ojämställd vård ett livshot mot kvinnor

Annons

Ewa Svahn är ordförande i Svensk kardiologisk förening och ingår i en europeisk arbetsgrupp. Hon konstaterar att även om man vet att kvinnor får diffusare symptom än män och utrycker sig luddigare är det inget argument för uteblivna undersökningar.

Åldern skulle kunna vara orsaken till att mannen blivit norm. Kvinnor insjuknar tio år senare än männen. De blir ofta pensionärer och bidrar inte till samhällsekonomin på samma sätt som männen i 55-60 års-åldern.

Därför är det viktigt att öka kunskapen om kvinnor och hjärtkärlsjukdomar. Detta är ett stort samhällsproblem som måste tas på allvar. Äldre kvinnor ska inte behöva diskrimineras och sätta livet på spel som följd av okunskap i genusperspektivet i vården anser jag och därför krävs det mer forskning och målmedvetenhet i genusperspektivet inom vården.

Även socialstyrelsens rapport 2004 "jämställd vård" som kom ut förra våren visar tydliga tecken på strukturella könsskillnader inom vården. För mig känns det självklart att män och kvinnor gammal som ung ska ha samma tillgång till vård. Låt mig ge några exempel som Socialstyrelsens rapport pekar på: Kvinnor ordineras i genomsnitt fler läkemedel än män och löper därmed större risk att oftare få fler olämpliga kombinationer av läkemedel. Detta orsakar både biverkningar och läkemedelsrelaterade sjukdomar. Dessutom skildras kvinnor i läkemedelsreklamen som deprimerade och känslosamma medan männen beskrivs ofta som hårt arbetande människor som behöver läkemedel för att orka arbeta.

Det sägs också att män ordineras dyrare och nyare läkemedel än kvinnor. Detta innebär dock i allmänhet inte högre kvalitet i männens läkemedelsbehandling.

Ett annat exempel är ögonsjukvården som också tyder på att kvinnor har sämre tillgång till operation för gråstarr, delvis på grund av att de tillhör de äldsta patienterna. Vi har många äldre samtidigt som frekvensen operationer är låg.

Det finns också belagt att kvinnor speglar frustration över bristande omhändertagande och mindre effektiv vård. Kvinnor med kroniska smärttillstånd som gång på gång vänder sig till öppna vården, har denna upplevelse. Kvinnor gör i större utsträckning anmälningar om felbehandlingar och bemötandefrågor.

Socialstyrelsens rapport visar även att landstingen kommit olika långt i arbete med genusperspektiv på vården. Men dock finns det mycket kvar att göra även där man ligger längre fram. Män och kvinnor har rätt till vård på lika villkor oavsett ålder. Konsekvensanalyser är därför nödvändiga.

Hälso- och sjukvårdens personal behöver kontinuerlig fortbildning om att integrera könsspecifika kunskaper om vård och behandling i det dagliga arbetet. Kvinnors liv ska inte behöva sättas på spel. Vi vet också att den som har makten inte alltid har kunskapen och att den som har kunskapen inte alltid har makten. Därför ska strukturerna utmanas. Det är här som politiken har sin givna uppgift. Genusperspektivet ska genomsyra alla beslut.

KATARINA GUSTAVSSON

Katarina Gustavsson är landstings-

och kommunpolitiker från Falun

för kristdemokraterna.

Mer läsning

Annons