Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ogenomtänkt jobblinje

Annons

Har med intresse följt debatten på insändar- och ledarsidor efter valet i september.

De senaste dagarnas ordväxling angående huruvida man fått mer kvar i plånboken eller ej har visat på tydlig okunskap om människors olika situationer!

För att ta mej själv som exempel så har jag fått några kronor extra, åtminstone hittills.

Jag hade gärna avstått dessa kronor om det hade inneburit att de, som inte som jag har förmånen att ha jobb, sluppit försämringarna.

För att förtydliga för alla:

Den som är helt arbetslös betalar ingen förhöjd finansieringsavgift till a-kassan, så långt allt väl. Men, så snart man får någon form av lön under månaden ska hela avgiften betalas. Utan att ha kommit upp nämnvärd lön under månaden så får man heller inget jobbavdrag.

Konsekvens: Har man råd att tacka ja till ett jobb som bara varar en dag?

För den som är både deltidssjuk och deltidsarbetslös blir situation än värre. Hel avgiftshöjning och minimalt jobbavdrag - om ens något avdrag!

För att ytterligare visa varför jag är tveksam till att man verkligen vill uppmuntra till arbete är regeländringar för de så kallade plusjobben.

Ett av syftena med dessa jobb var att ge en möjlighet för dem som varit borta ett längre tag från arbete en chans att få in en fot på arbetsmarknaden igen.

De skulle genom plusjobben finnas på arbetsplatsen och därmed ha lättare få kortare vikariat, för att så småningom vara tillbaka i arbete.

Från och med januari är det inte längre möjligt att lämna sitt plusjobb ens för ett kortare vikariat - är det ett led i det man kallar "jobblinjen"?

Hur ska man tolka detta? Om man inte tar erbjudet arbete är man en latmask, tar man erbjudet arbete blir man av med den sysselsättning plusjobbet innebär.

Eftersom de erbjudna arbeten vi pratar om oftast innebär en eller två dagar kanske ni inser problematiken i förändringen?

Med en dåres envishet hävdar regeringen att man bara genomför det man fått mandat att göra. Och med samma envishet hävdar jag att man inte alls varit lika tydlig inför valet som efter.

Vi är överens om att sittande regering fått mandatet att leda landet, men vi är inte överens om att man fått mandat att göra det med den bristande människorespekt man nu visar.

Jag respekterar svenska folkets val, att leva i ett demokratiskt samhälle innebär att man ibland får acceptera att vara i minoritet. Det jag dock inte kan acceptera är att människor behandlas orättvist och att man från ansvarigt håll konsekvent vägrar att diskutera dessa orättvisor!

Jag uppmanar härmed sittande regering att ta fullt ansvar för svenska folket som placerat dem i regeringsmakten och att inte använda stora delar av folket som trampolin uppåt för vissa.

Alla ska med - så enkelt är det!

ANN-CI LARSSON

Mer läsning

Annons