Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Odla skog åt älgarna"

Annons

- Nu kommer telefonen att börja ringa, men det här är ingen oöverlagd tanke. Jag har funderat en hel del på det här.

Nils Johansson är medveten om att hans uttalande kommer att väcka reaktioner i såväl jägarled som på skogsägarhåll.

- Men något måste göras. Vi kan inte har en älgbiotop som åker jojo med ett par års intervaller, fortsätter Johansson.

Att få balans mellan skogsbruk och älgstam är inte det lättaste.

Ju fler betesskador på skogen desto större avskjutningskvoter på älg.

Och ju fler skogar som avverkas, desto mindre mat till älgarna och den skog som blir kvar får ännu större betesskador.

- Tallskott är älgarnas basföda på vintern. Tar vi bort maten genom avverkningar så måste den ersättas med något annat.

- Det är där jag menar att vi har ett ansvar och kanske borde man rent av ha speciella tallodlingar för älgarna. Utan mat kan vi aldrig få den stabila älgstam som vi vill ha.

Sedan ett par år tillbaka pågår ett försök i Leksands västra jaktvårdskrets där Siljansnäs, Dala-Järna och några områden till prövar naturliga jaktgränser i form av vägar och sjöar, så kallade biotopiska älgskötselområden.

- Området är lite väl stort, 180 000 hektar, men idén är inte helt fel. Meningen är nu att Stora, Skogsvårdsstyrelsen och jägarna i östra jaktvåprdskretsen också ska börja arbeta på det sättet. i förlängningen ska hela Dalarna bilda älgskötselområden.

För omkring tio år sedan slog regeringen fast att älgjakten var en särskild angelägenhet för hela svenska folket.

- Det får vi inte glömma bort! Då sa man också att jaktvårdsområdena var mer att se som viltvårdsområden. Det gäller att alla olika parter i skogan kan samarbeta, säger Nils Johansson.

- Vi har redan i dag ett bra samarbet mellan jägare, skogsbolagen och Skogsvårdsstyrelsen, men det kan fungera ännu bättre.

ANNKI HÄLLBERG

Mer läsning

Annons