Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nyttiga dagar för westernryttare

Annons

- Det gäller att förstå hästens språk och signaler.

Det konstaterade Valdemar Wass, instruktör i westernridning, som på lördagen gästade Borlänge och Övermora.

Anledningen till besöket var att hästägaren Ulrika Johansson den gångna helgen arrangerade en kurs i westernridning. Något som lockade deltagare från hela länet mycket tack vare närvaron av Valdemar Wass, en 25-åring westernryttare som även jobbar som heltidsinstruktör.

-Jag har ridit sedan jag var liten larv. Jag var nog bara ett år gammal när jag satt på hästryggen första gången. Hästar är en livsstil; man lever med hästar och tänker hästar dygnet runt, berättar Valdemar.

Westernridning är en hästsportgren som vuxit starkt de senaste åren.

Mycket beroende på sportens variationsrikedom. Westernridning innehåller tolv olika grenar, från sliding-stock där hästen från full galopp ska tvärstanna, till spinn där hästen ska snurra runt genom att sätta frambenen i kors. Något som ställer stora krav på samspelet mellan ryttare och häst.

Under helgens kurs i Över- mora bjöd Valdemar Wass på mängder av tips på hur ryttaren ska agera för att få hästen att lyda. Och resultat blev det omedelbart.

- Gud, vilken skillnad, utropar Maria Karelius som åkt från Transtrand med hästen Tequila för att delta i kursen.

- Jag har lärt henne att ge efter på bettet. Tequila har hållit huvudet lite för högt tidigare. Genom att släppa efter på bettet har hållningen blivit bättre, förklarar instruktör Wass som de senaste 14 åren tillbringat 5 timmar om dagen året om på hästryggen.

- Det gäller att lära sig hästens språk och signaler. Man ser exempelvis att en häst inte lyssnar på sin ryttare om den har öronen framåt.

Kursdeltagarna får en och en rida in i hagen. De berättar för Valdemar vilka problem de har med hästen och får sedan rida runt några varv. Valdemar granskar hela tiden såväl ryttare som häst, ger instruktioner och kommenterar det som är bra och dåligt.

- Det här var verkligen nyttigt. Nu har jag fått lära mig göra galoppombyten och det är något som jag ska jobba vidare med nu, säger Mia Gustafsson från Borlänge och klappar om irländska hopp-ponnyn Munsbo Romax.

Det är andra gången Ulrika Johansson arrangerar en kurs av den här sorten.

- Och definitivt inte den sista. Med tanke på att intresset för westernridning ökar stadigt så lär det bli fler kurser här, säger hon.

OLOF SCHÄÄF

Mer läsning

Annons