Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Nyinflyttade bör ligga lite lågt inledningsvis"

Annons

- Som nyinflyttad i en bygd gör man klokt i att ligga lite lågt inledningsvis. Gärna engagera sig, men ta det lite lugnt. Det är när man har allt för starka uppfattningar om saker och ting, som det kan bli problem, säger etnologen och författaren Gillis Herlitz, med fritidshus i Furudal.

Frågan om hur välkomnande dalfolket är mot nya grannar är högaktuell. Precis som många andra län tappar Dalarna invånare. För att vända trenden har kommunförbundet dragit i gång en stor charmoffensiv med målet att locka hit 24000 nya invånare på tio år.

Och Dalarna kan glädja sig flera försprång framför andra utflyttningslän. Inte minst har de flesta svenskar en oerhört positiv bild av länet. Dalarna är ett starkt varumärke. Dessutom kan länet erbjuda det som blir allt viktigare för fler och fler: ett bra boende.

Gagnef, Leksand, Mora och Rättvik är de kommuner i Dalarna som lockade flest inflyttare från övriga landet förra året.

I många fall är det vad som brukar kallar "stadsnära landbygd" som drar. Drömhuset med skog och hagar bakom knuten, men ändå inte allt för långt till jobbet, affären, banken och bion.

Undersökningar visar att dalfolket inte tycker att vi klarar oss utan inflyttning från andra regioner, länder och kulturer. Och att det är viktigt att de som flyttar hit snabbt kommer in i samhället och känner sig välkomna. Men hur fungerar det i verkligheten ute i byarna?

Gillis Herlitz konstaterar att pratet om att det att det tar "tre generationer att komma in" och liknande uttryck, återkommer runt om i Sverige. Att det kan vara svårt för nyinflyttade att känna sig accepterade, är mer en fråga om glesbygden i stort, än om Dalarna.

- Problemet är att det finns något av ett Astrid Lindgren-ideal kring landsbygden. Men uppfattningen att livet på landet alltid är så enkelt och trevligt är en myt. Sanningen är att det kan vara rätt tufft i den lilla miljön, säger Gillis Herlitz.

Han påpekar att mycket naturligtvis handlar om hur inflyttaren är själv. En del glider in i gemenskapen direkt, utan några som helst problem.

-Vad man kan säga generellt är att det i glesbygden finns en utbredd misstänksamhet mot storstadsbor. En symbol för den maktlöshet många känner inför den totala maktkoncentrationen till storstäderna. Det där kan naturligtvis drabba en och annan enskild inflyttare, säger Gillis Herlitz.

Andra skiljelinjer mellan stad och landsbygd kan också sätta käppar i hjulet för relationerna. Gillis Herlitz tar synen på naturen som ett exempel:

- De flesta som flyttar från staden till landsbygden ser på naturen som "fritid". De har ett romantiskt förhållningsätt som är totalt ointressant för den som ser naturen som "nytta". Något som leda till väldiga konflikter, till exempel i vargfrågan.

Även om motsättningen mellan landsbygds- och stadsbor är densamma överallt, finns det i alla fall en sak som skiljer Dalarna från andra delar av landet.

-I de romantiska föreställningar om Sverige och svenskarna som grasserade kring förra sekelskiftet, tilldelades dalfolket ett alldeles speciellt värde. Ett värde som dalfolket snabbt accepterat och tagit till sig. Det kan naturligtvis sticka i ögonen lite extra på en och annan, säger Gillis Herlitz.

INGER WALLIN

Mer läsning

Annons