Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny skollag ger bättre skola?

Annons

Barn och ungdomars rättssäkerhet och rätt till likvärdig utbildning ska stärkas och rollfördelningen mellan beslutsfattare/politiker och de professionella ska tydliggöras.

Själva lagtexten omfattar ett hundratal sidor, men med alla kommentardelar uppgår lagrådsremissen till 565 sidor. Mot den bakgrunden kan man svårligen påstå att ambitionen att förenkla regelverket har nåtts.

p Den nya skollagen ska vara gemensam för alla skolformer och huvudmän.

p Fristående skolor blir nu en del av skolväsendet.

p Vuxenutbildningen undantas och får en egen lag.

p Den nuvarande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun bibehålles.

p Vid varje förskola och skola ska det finnas en rektor.

p Förskolan får ställning som egen skolform och blir det första steget i utbildningssystemet.

p Verksamheten ska präglas av pedagogisk mångfald och valfrihet. Och barnen i förskolan ska kallas barn och inget annat!

p Flexibel skolstart införs. Vårdnadshavarna ska få avgöra om barnet ska börja i skolan vid 6, 7 eller 8 års ålder.

p Särskolan delas i två skolformer, den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan.

p Skolan får ett förstärkt och lagfäst uppdrag att främja elevers hälsa.

p Nuvarande bestämmelser om lärarbehörighet och anställning behålles.

p Endast behöriga lärare får sätta betyg. Obehöriga ska sätta betyg tillsammans med en medbedömare. Motiv: Rättvisa och likvärdiga betyg.

Befogenheterna att skapa trygghet och studiero stärks. Rektor och lärare får vidta de åtgärder som är nödvändiga för att skapa arbetsro i skolan. Rektor ansvarar, i samverkan med lärare, övrig personal, elever och vårdnadshavare, för att ordningsregler utformas. Om alla andra möjligheter är uttömda ska en elev i grundskolan permanent kunna flyttas till en annan skola för att värna alla elevers trygghet och studiero.

Rektors ledningsansvar för den pedagogiska verksamheten blir tydligare i den nya skollagen.

Frågor som rör undervisning, bedömning, betygssättning och val av stödåtgärder ska inte beslutas av politikerna. Rektors ansvar för skolans resultat, utveckling och inre organisation slås fast.

Sveriges Skolledarförbund har länge krävt att rektorsrollen ska tydliggöras och att befogenheter och ansvar ska stärkas. Utmärkt! Vi är samtidigt starkt medvetna om att man som rektor också företräder skolhuvudmannen. Ett välfungerande och förtroendefullt samarbete mellan huvudman och rektor förutsätter en dialog där skolutveckling och resultat både i form av elevprestationer, resurser med mera kontinuerligt diskuteras.

Rektors utökade ansvar kräver också att skolledarna ges ökat och kraftfullt stöd och får goda möjligheter till kontinuerlig kompetensutveckling.

Den viktigaste frågan att ställa kring allt skollagstekniskt exercerande är: Ger den nya skollagen en resultat- och trivselmässigt bättre skola för elever och skolmedarbetare?

Förhoppningsvis, men inte med automatik! Skollagen är ett nationellt ramverk som syftar till att ge alla elever en god, rättssäker och likvärdig utbildning.

Utan engagemang, professionalitet och stark uppbackning från skolans alla lokala aktörer och intressenter, skolpersonal, föräldrar, kommunpolitiker och näringslivet med flera, riskerar en ny skollag att bli något av en papperstiger.

Det gamla talesättet: "Allas ansvar är ingens ansvar" gäller inte i det här sammanhanget. Ansvaret för skolans, och elevernas, framtida utveckling är definitivt "allas" ansvar!

HANS PERSSON

Hans Persson är förbundsordförande

i Sveriges Skolledarförbund.

Mer läsning

Annons