Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny ring en meteorit?

Annons

Ringen syns tydligt på flygbilder och har en diameter på cirka 35 kilometer. Den omtalade Siljansringen är cirka tio kilometer större.

Skinnringen, som ligger med Malung i sydspetsen, upptäcktes förra året då Lantmäteriets höjddatabas blev allmänt tillgänglig för personal vid Sveriges geologiska undersökning, SGU.

SGU har sedan gjort studier i fält samt granskat bilder, kartmaterial och berggrundsinformation och allt tydligare framträder strukturen som kan vittna om ett nedslag av en meteorit för länge sedan. Skinnringen ligger i princip i linje med Siljansringen och Dellenkratern i Hälsingland.

I norra delen, uppåt Lima och Venjan, är Skinnringen diffus, men forskarna anser att detta kan förklaras med att stråk av diabas och basalt i området är yngre än det möjliga meteroitnedslaget.

Forskarna konstaterar också att delar av Skinnringen uppvisar likheter med Siljansringens sprickbildningar och terasseringar.

Det som talar för att man hittat ett stort meteroitnedslag är främst den framträdande ringformationen som kan ses i höjddatabasen, men även strålningskartan för vissa grundämnen som kalium och uran.

Det flödande grundvattnet på många platser i Malung tyder på att det finns god kontakt med de högre bergsområdena österut genom sprickor i berggrunden. Detta kan också tala för teorin om meteroitnedslag.

Underökningarna är dock ännu i sin linda och det arbete som forskarna hittills hunnit genomföra räcker inte som bevis för att Skinnringen är en följd av ett nedslag för mer än tusen miljoner år sedan.

Mot ett meteroitnedslag talar bland annat att ringstrukturens norra del är så pass diffus.

SGU har presenterat materialet i en rapport med förhoppningen om att skapa intresse för fortsatt forskning kring Skinnringen och dess eventuella ursprung av ett meteoritnedslag.

Rapporten har sammanställts av Jan-Olov Svedlund och Mats Wedmark, SGU, som gjort fältarbeten respektive bearbetat geofysiska mätdata samt av professor Thomas Lundqvist som beskrivit områdets berggrund utifrån litteraturuppgifter.

Svedlund har besökt bland annat Tyngeberget som ligger öster om Malung. Där fann han att Venjansporfyrit i berget är totalt uppsprucken och terrasserad i den riktning som motsvarar yttre delen av ringen.

- Detta är ett starkt inslag som ger ytterligare näring till att ringen är relaterad till ett nedslag. Är den inte det så är det ännu vanskligare att ge en förklaring till den mycket cirkulära strukturen i urberget, säger Jan-Olov Svedlund.

ANDERS MOJANIS

Mer läsning

Annons