Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny metod hjälper dalamammor i tid

Annons

– Det här är ett dolt problem som man inte pratar så mycket om. Nedstämdheten syns ofta inte utanpå och på frågan hur mamman mår blir svaret ofta bra, säger Britt Börjesson på barnhälsovårdsenheten vid Falu lasarett.

Till skillnad från den ”baby blues” som de flesta mammor, och även en del pappor, känner den första omtumlande tiden med en ny bebis går inte den här nedstämdheten över. Man räknar med att mellan åtta och 15 procent av alla nyblivna mammor hamnar i en nedstämdhet som hänger kvar långt efter att babyn är född.

– Jag vet inte om det blivit vanligare men jag får en känsla av det. Dagens samhälle ställer mycket större krav på mammorna, stressen i hela samhället är uppskruvad, säger Britt Börjesson som verkat inom barnhälsovården sedan början av 70-talet och träffat många nedstämda nyblivna mammor.

– Det är inte alltid man vill berätta om att man känner sig ledsen. Bilden av den lyckliga modern är väldigt stark och något som de flesta vill leva upp till. När det inte blir så känner man sig kanske misslyckad.

Samtidigt är det viktigt att komma till rätta med problemen i tid.

– Forskning visar att det lilla barnet påverkas av hur mamman mår. Det är viktigt för barnets känslomässiga och kognitiva utveckling att mamma-barnrelationen fungerar bra, berättar Britt Börjesson som varit med och infört metoden i Dalarna som gör att man tidigt upptäcker de deprimerade mammorna och kan erbjuda dem hjälp. Metoden består av ett antal frågor som mamman besvarar och därefter samtalar man med en BVC-sköterska kring frågorna och svaren.

Hittills har metoden, EPDS, införts i Avesta, Hedemora och Falun. I Leksand och Rättvik samt i Borlänge och Gagnef håller BVC-sköterskor på att utbildas.

– I vissa kommuner i Dalarna saknas mödra-barnhälsovårdspsykolog, de är en förutsättning för att kunna utbilda sjuksköterskorna i metodiken och för att kunna erbjuda mammor med en djupare depression psykologkontakt, säger Britt Börjesson.

– Men hjälp finns alltid hjälp att få om man känner sig nedstämd. BVC-sjuksköterskan kan bistå med samtal eller förmedla kontakt med annan lämplig vårdgivare.

FAKTA OM EPDS

Metoden har lanserats i Sverige av Birgitta Wickberg psykolog och forskare vid Göteborgs universitet. Metoden som kallas EPDS (Edingburgh Postnatal Depression Scale) har utvecklats i Storbritannien och används av hälsovårdspersonal i ett femtontal länder. Metoden består av ett frågeformulär som varje nybliven mamma erbjuds fylla i vid ett enskilt möte med en sjuksköterska ungefär sex veckor efter förlossningen.

Testet består av tio påståenden som mamman svarar på med hjälp av fyra svars-alternativ.

Till exempel ”Den senaste veckan har jag känt mig glad”. Svarsalternativen spänner från ”ofta” till ”inte alls”. Mamman och sjuksköterskan samtalar kring frågorna och ett poängresultat ställs samman.

Poängen är bara en indikation, viktigast är samtalet kring frågorna. Kommer man fram till att mamman behöver hjälp fortsätter man med upp till fem samtal med sköterskan. Om ett större hjälpbehov finns erbjuds kontakt med mödra- barnhälsovårdspsykolog.

Mer läsning

Annons