Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu stänger han sin kassa

Annons

Egentligen var det en ren slump som gjorde att Ulf Hedström hamnade i bankvärlden.

Den i Mjälga uppväxte ynglingen jobbade i tonåren på Tempo och hade därigenom dagligen ärenden till Handelsbanken på andra sidan gatan.

En vacker dag 1964 klev dåvarande bankdirektör Gunnar Gerander framtill Ulf där han stod i kassakön och frågade om han inte ville ta anställning på Handelsbanken istället.

Det ville Ulf och på den vägen har det varit sedan dess.

- Jojomensan, det är klart man nappar när man blir handplockad på det viset, skrattar Ulf, som bland Handelsbankens kunder är känd för sitt goda humör och trevliga bemötande.

Just mötet med människor har också varit en av de stora fördelarna med att jobba i bank anser Ulf.

- Absolut. Att sitta i bankkassan är ett väldigt socialt arbete där man hela tiden träffar nya, trevliga människor.

- Nackdelen är väl möjligen att alla vill diskutera ekonomi, placeringar och räntor även när man är ledig.

Den stora skillnaden på bankjobbet idag och förr är framför allt stressen.

Antalet anställda har blivit färre samtidigt som kunder strömmat till. Kunder som dessutom ofta är väldigt stressade.

- Värst är det på förmiddagarna framtill klockan 13 ungefär, då är det full rusch hela tiden. Sedan lugnar det ned sig något, förklarar Ulf som därmed osökt för oss in på den eviga frågan om "Vad i h-e har de för sig inne i banken efter tre?"

- Haha. Vi dricker kaffe och tar det lugnt. Nejdå, skämt åsido. Det är väldigt mycket pappersarbete som görs innan vi öppnar för dagen och efter att vi stängt. Det finns alltid saker att göra.

- Dessutom måste vi vända blad i pärmen med 30 år gamla BT vi har i skyltfönstret. Glömmer vi det så knackar folk direkt på fönstret.

Några rån har Ulf Hedström lyckligtvis inte varit med om under sina år på banken.

- Nej, ett försök till inbrott i serviceboxen är tack och lov det närmaste jag kommer.

- Men jag minns förr när vi varje dag efter stängning skulle gå till posten och sätta in pengar på postgirot. Du kunde vi gå iväg med en säck med ofta över en miljon kronor i och ställa oss i kö på Posten. Det skulle aldrig gå idag.

Om han sluppit möta rånare så har i alla fall en och annan tipsmiljonär passerat revy inför Ulf.

- Det har väl blivit ett par stycken genom åren. De är väldigt ivriga och kan inte slappna av förrän de fått in pengarna på det egna kontot. De som vinner väljer ofta att sköta det i en bank i en annan stad än hemkommunen så det är mest tipsmiljonärer från annan ort jag haft att göra med.

Hur Ulf ska fylla sitt kommande pensionärsliv har han ännu inte riktigt tänkt på.

- Eftersom jag är för gammal för att spela fotboll får jag får väl mata duvorna vid Tjärnasjön. Nog ska jag hitta på nåt. Jag är ju bara 58 år, är frisk och blir som pensionär ekonomiskt oberoende så nog ska jag passa på att göra saker medan tid och möjlighet finns.

OLOF SCHÄÄF

Mer läsning

Annons