Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu blir Guds hus folkets

Annons

Den behövs, folk tröttnar på att sitta i hemma och titta på tv, säger Lars-Erik.

Han tror på ett växande behov av gemenskap. Förr fanns träffpunkterna i skolan, i affären och vid mjölkpallen dit bönderna kom med sina krukor.

- Men nu har det inte funnits något på många år här i Gårdvik, säger Lars-Erik.

Så det gamla bönhuset ska bli bystuga. Byborna har fått 30 000 i EU-pengar som räcker en bit tillsammans med mycket ideellt arbete. De rustar under onsdagkvällar och veckoslut, med kniven på strupen för i juli är ett bröllop bokat.

Lars-Erik Larzon berättar lätt och gärna. Om missionsförbundarna som byggde på 1800-talet, om färgen på Jesu mantel som fått låna färg till bården kring taket, om tre lager färg som skrapats från taket och två som målats på, och om äldre bybor som kommer förbi och berättar minnen.

Ett modernt kök är på gång, vatten och avlopp är redan fixat.

- Byborna ombedes pinka ifrån sig hemma, säger Lars-Erik.

Avloppstanken är sluten och det kostar att tömma, man måste tänka på kostnaderna. Till sommaren får vi komma och fika i bystugan, men nu blir det kaffe i Lazgården.

Lars-Erik Larzon är en aktiv man. Slår du i Falu Kurirens textarkiv så blir det 65 träffar under förra året. En del är dubbelpublicerat i koncernens olika tidningar, men det ger ändå en bild av en mycket aktiv pensionär.

Både Lars-Erik Larzon och makan Brith har suttit som socialdemokrater i fullmäktige, men tröttnat. Brith fortsätter som nämndeman och sjunger i PRO-kören. Lars-Erik arbetar i landsbygdsgruppen, i Falu hälso- och sjukvårdsstyrelse och i Kopparstadens styrelse, bostadsfrågorna intresserar.

Sin egen bostad började makarna Larzon släpa ihop 1960. Den består av fem gamla timmerbyggnader och lite nytt som byggts ihop, med utsikt över Gårdvikssjön. Vardagsrummet där vi dricker kaffe är ett gammalt stall.

- Jag ville ha ett galleri, ett lusthus och en båt, säger Brith, så nu är jag nöjd.

Galleriet ligger i huset och är öppet några sommarveckor. I år firar utställningarna på Lazgården 10 år.

Båda makarna målar, men Lars-Erik har hållit på längre, han leder kurser och ställer ut och trivs med terpentindoften som hör ihop med oljefärgen. På den senaste tavlan fladdrar citronfjärilen som ett första vårtecken.

- Du borde ställa ut här. Du som har hållit på och skrivit i tidningen i 40 år har ju gjort många tavlor, säger hustrun vänligt.

Lars-Erik slår ifrån sig, ingen blir profet på hemmaplan, säger han.

Efter 40 år som journalist på Dala-Demokraten och fem år som pensionär har han skrivklådan kvar. Nu bidrar han även till den gamla konkurrenten, en hel del av de där träffarna i FK:s textarkiv är insändare han skrivit. Ofta propagerar han för ortsnamnens bevarande.

Både han och Brith är födda i Borgärdet.

- Eller Svärdsjö som de säger nu för tiden, säger han misslynt.

I höstas var boken om Handens skicklighet klar, om hantverkstraditionerna i Svärdsjö-Envikenområdet. I vinter hade han tänkt forska vidare kring dragspelsfabriken i Lumsheden, men bönhuset kom i vägen.

Bokstaven Z i efternamnet är inte högfärds, påpekar Lars-Erik. Det var bara så att tre Larsson ståtade med samma efternamn på tjänstgöringslistan på DD, och han ville ju trots allt inte jobba jämt.

Faktaruta:fakta | om bystugan

Gårdvik ligger några kilometer från Borgärdet i Svärdsjö, och är Faluns geografiska centrum, hävdar herr Larzon.

Det är Gårdvik-Arnbo byamän som rustar bystugan som ska användas av alla och även hyras ut. Den rymmer 50 personer. Projektet ska skapa arbetstillfällen sommartid, ungdomar från byn får bemanna en sommarservering.

RAGNA FAHLANDER

Mer läsning

Annons