Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu är livet som roligast

Annons

På Erikssons Böcker är det böcker överallt. Bok(!)stavligen.

- Men i kylskåpet är det bokfritt, säger Lars-Erik, samtidigt som han visar att de andra skåpen i det lilla pentryt huserar böcker och ingenting annat.

Lars-Erik föddes i Danholn och har jobbat med ekonomi i olika former under hela sitt yrkseverksamma liv. Han och familjen har bott i Falun, i Södertälje och så Falun igen innan det var dags för pension för sju år sedan, ett par år i förväg.

- Jag hann vara pensionär i två månader innan den här chansen dök upp, konstaterar han.

Sonen och dåvarande flickvännen gjorde slut, och i samband med det skulel även deras företag, antikvariatet, läggas ner.

- Vi bönade och bad att få ta över, frugan och jag, minns en påtagligt förtjust Lars-Erik.

I början tog paret emot alla böcker som erbjöds, men numera är de lite mer sparsmakade. Dels har de under resans gång fått större kunskaper, dels börjar det bli brist på plats.

Erikssons vänder sig till läsare, inte samlare, förklarar Lars-Erik.

- Bredden istället för djupet, det är strategin. Det ger ett rätt udda sortiment, särskilt som vi med förkärlek köper in böcker som ser lite skumma ut. Största lyckan är när någon hittar en bok här som de sökt efter, kanske i flera år!

Att driva ett antikvariat tillfredsställer inte enbart bokintresset. Det har klara sociala förtecken också.

- Många kommer in här för att umgås. Det är både unga och gamla. Människor som är intresserade av böcker är roliga, de har ofta mer att prata om än vädret.

En gång har Lars-Erik haft en kund som sade sig ha läst en enda bok i sitt liv.

- Det var en äldre man, och denna enda läsupplevelse hade han haft 1935, berättar han förundrat.

Lars-Erik tycker inte det känns något särskilt att fylla 70 år. Han ska jobba som vanligt och fira först dagen därpå.

- Man kan ju inte lämna affären, födelsedag eller inte!

En del frågar honom hur länge han tänker hålla på med antikvariatet. Svaret är att han i alla fall inte har en tanke på att sluta.

- Så länge jag orkar lyfta en banankartong så fortsätter jag.

PIA HELLSING

Mer läsning

Annons