Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nio timmar för enkelt sjukhusbesök

/
  • Besviken. – Så här trodde jag inte att dagens sjukvård fick fungera, säger Elly och kramar om maken Bertil.
  • Upprörd. – Vet hut, sjukvårdspolitiker! Elly Larsson, 81 år, är upprörd sedan hennes 89-årige man Bertil, som har svåra ryggsmärtor, fått tillbringa nio timmar i rullstol för att få sina bensår omsedda.

Annons

I syfte att minimera kostnaderna samordnas numera sjukresorna i länet i största möjliga utsträckning.

- Det är klart att politikerna och myndigheterna måste spara, men de ska spara på rätt saker, anser Elly Larsson i Saltvik, Vansbro.

När hon nyligen besökte Mora lasarett fick hon åka hem via Insjön.

- Jag är så pigg att det inte var några större problem, säger hon.

Men när hon häromdagen följde sin man till Falu lasarett, där han skulle se om sina bensår, blev hon både besviken och arg:

- Bertil har väldigt ont i ländryggen och när han måste gå kortare sträckor är han tvungen att använda kryckor eller rullator. Nu blev han sittande i rullstol i hela nio timmar och hade fruktansvärt ont i ryggen.

Hon och Bertil åkte från Vansbro klockan 11.30 för att passa besökstiden 13.15. Bertil var klar efter klockan 15 och beredd att åka hem innan klockan var 16. Men då fick han vänta i drygt två timmar på att sjukbilen skulle få ytterligare fem passagerare. När den fick det visade det sig att några av dem bodde i Ludvikatrakten och Bertil och Elly fick därför följa med på en tur via Ludvika.

För 89-åringen, som jobbat som skogsarbetare och mattläggare och själv byggt det hus han och Elly bor i, blev dagen mycket tung och hans situation underlättades heller inte av att lasarettets matservering hade stängt när han var klar med sitt sjukbesök. Istället för mat fick han nöja sig med en kopp kaffe och ett wienerbröd.

- Något liknande vill jag inte vara med om igen, säger han.

- Jag önskar att politikerna, de som bestämmer vilka prioriteringar som ska göras och hur pengarna ska användas, själva fick vara med om det som Bertil tvingades utstå. Att med svåra ryggsmärtor tvingas tillbringa en arbetsdag i rullstol för att få bensår omsedda är inte mycket till sjukvård, tycker Elly och hötter med näven i luften.

Hon beskriver sig som en snäll gammal gumma, men säger att hon inte kan tiga när hon ser uppenbara orättvisor.

- Riktigt gamla och svårt sjuka människor ska inte behandlas så här, det måste finnas omdöme och mänsklighet även i besparingstider, anser hon.

Den 15 maj ska Bertil på ett nytt sjukbesök till Falu lasarett.

Han har bestämt sig för att åka, men om den resan blir lika lång och svår som den senaste är det hans sista sjukresa.

Bertil Larsson funderar nämligen över om priset för att han ska kunna leva ett drägligt liv håller på att bli för högt.

För samhället och därmed även för honom.

Mer läsning

Annons