Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nio av tio hustrumördare psyksjuka

Annons

Nio män av tio som mördar sin kvinnliga partner är psykiskt sjuka eller störda.

Antalet partnermord har minskat med mellan 20 och 30 procent sedan 1970-talet.

Det är ett par överraskande resultat i en undersökning av 253 kvinnomord under åren 1990_2004, som gjorts av kriminologen Mikael Rying vid Brottsförebyggande rådet (Brå).

Det är alltså inte "vanliga män" som dödar sina partners. Undersökningen visar tvärtom att de män som mördar lever under svåra förhållanden och har låg social status. En hög andel, 60 procent, är tidigare kriminellt belastade. Varannan är arbetslös eller förtidspensionär och 40 procent är alkoholmissbrukare.

Och hela 90 procent är alltså psykiskt sjuka eller störda. De diagnoser som dominerar är psykoser och depressioner, ibland i kombination, som kan leda till att mannen har vanföreställningar och dålig verklighetsbedömning.

Personlighetsstörningar är också vanliga. Dessa utmärks av att männen har svårt att känna empati och att kontrollera sina impulser.

Ett mindre överraskande resultat är att en stor del av morden, 56 procent, är knutna till mannens kontrollbehov: 42 procent skedde i samband med separation och 14 procent hade sin grund i svartsjuka.

Andra bakomliggande orsaker var sinnessjukdom respektive missbruk, som vardera låg bakom 15 procent av morden.

Antalet kvinnomord har alltså minskat kraftigt med mellan 20 och 30 procent sedan en tidigare undersökning från 1970-talet. I dag är antalet relationsmord omkring 17 per år.

Ett antal lagändringar, till exempel att misshandel innanför hemmets väggar sedan 1982 faller under allmänt åtal, samt lagarna om besöksförbud och kvinnofridskränkning kan ha spelat in. Kvinnors ökade ekonomiska självständighet är en annan faktor som kan ha haft betydelse.

Domstolarnas syn på partnermord har blivit stadigt strängare. Under 1990-talet dömdes mellan åtta och nio procent av männen till livstid. Under 2000-talet har andelen livstidsdömda mer än tredubblats till 32 procent.

TT

Mer läsning

Annons