Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nedärvt gardinerande

Annons

Gardiner?! Har du inga? - Hinns väl, tyckte snickarn som emigrerat från bystan till stan - med lägenhetsfönster över en hel vägg.

Snickar´n fick manligt medhåll.

- Passa dej! Hon lider av någon sorts gardin-nojja...

Måste gardinera...som om hon vore knuten till Persson(s) gäng med plussjobbande gardinerare.

- Gardinerandet är förmodligen nedärvt - i rakt nedstigande led.

Mor hennes gardinerade alla tänkbara gluggar. Dass, ladugårdslider, förstugekvistar, till och med i bilen...påstår "mammas gosse".

Som när han flydde hemmets härd påtvingades sin moders omsorgsfulla gardinerande.

- Arv och gener! Hon går igång på tomma gardin- stänger. Sveper ögon mot fönstergluggar så snart hon kliver över minsta tröskel...

- Måste vara en gardinhandlares största, möjliga glädje, fortsätter nära kära.

- Tjata inte om gardiner, jag kanske inte ska ha några alls...älskar att se en gryende dag...Förstår du?

- Jamen arvegods! Så fina... Spetsgardiner!...Morfars...

Jag, en trebarnsmor trugar, småtjatar, tänker mig skir spets i ungt sovrum.

Varför vill de aldrig ha nåt? De där barna?...

Själv for jag omkring som en virvelvind i gamla gömmor.

Mammas osorterade vind var förbjudet område.

Men barn och barnbarn hann knappt in genom mormorsdörrar förrän de smög sig till nostalgins vindshörnor.

Sista vindsgardinen från vindsbråtet, i skör och mycket solblekt Brysselspets, är så svag att den nästan brister vid en nysning.

Gardinen ligger museialt förvarad i linneskåpet. Underst i högar av starkare gardintyg.

Vita, röda, gula gardiner åker fram och tillbaka mellan fönster på landet och huset i stan.

Vissa, attans så dyra tygmetrar, retar inköparen. Längst in i linneskåpet ligger alla feltänkta gardiner. Till ingen nytta. Sånt svider.

Blålila voilegardiner, i hast inhandlade för en tillfällig lya, passar ingenstans.

Ett par senapsgula gardiner upplevde en påsk - och aldrig mer.

Orangerandiga 70-tals gardiner, upphängda i fönster omramade av bruna väggar, inväntar renässans, eller second hand.

En god vän aviserar snar flytt. Till lägenhet med ett antal fönster.

Om man skulle bege sig dit...

Kolla in läget och behovet av antal metrar och harmonierande gardinfärger.

Kanske rent av erbjuda sig sömnad och gardinerande...

- Sy!? Njaä. Draperiet du sydde häromsistens var inte speciellt raksömmat. Det hängde snett! Ser du dåligt? Snickaren klagade.

- Äh, maskinellt sabotage...kan väl vem som helst råka ut för.

- Det var trådspänningen som krånglade...

- Äh, gardiner, det kvittar. Faktiskt inte så nödvändigt, tycker snickar´n. Som har persienner...bara att fälla upp och ner, vicka till för ljus, mörker och insyn.

Min erbjudan om trivsamt gardinerande i "manliga fönster" hänger vad jag förstår, på en mycket skör tråd.

Men skam den som ger sig...

GITTAN KNIFSTRÖM NORDEN

Mer läsning

Annons