Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Näringslivet bör stötta på fler sätt

Annons

Nu krävs det att näringslivet kliver in och tar en aktiv del i ansvaret för kompetensutvecklingen i skolan, för att stötta nyföretagandet och i slutändan bidra till att öka dynamiken i vår industri.

Standarden i den svenska skolan håller sakta på att urholkas. Trots tal om "världens bästa skola" och utredningar om hur skolans kvalitet och arbetsformer kan förbättras bottnar allt till slut i den krassa verkligheten: Det finns för lite pengar, och skolans anslag kommer inte att öka med tiden utan snarare minska.

Skolans skrala resurser drabbar med kraft det svenska näringslivet. Långsiktig kompetensförsörjning och nyföretagande kommer snart att vara ett av de tyngsta strategiska problemen för företagen. Detta i kombination med de rekordstora pensionsavgångar vi står inför gör att vi framöver riskerar att stå utan en kader av dynamiska underleverantörer som behövs i den svenska industrin. Konsekvenserna blir att ytterligare delar av det svenska näringslivet flyttar utomlands där dynamiken finns. Näringslivet måste agera nu, öka sitt engagemang och investera i skolutbildning som ger nya unga företagare.

Att investera i en skola måste ses som ett affärsprojekt med tydliga planer och mål och det måste alltid balanseras mot skolans eget ansvar att förbättra sin produktivitet och sitt resultat.

Företag gör vanligtvis tre felbedömningar när de ska stötta utbildningar:

p Insatserna är för ensidigt fokuserade på högskoleutbildningar. Vi anser att alla delar av skolan är lika viktiga. Förskolan måste vara stimulerande och grundskolan måste fånga upp elevernas intresse för naturvetenskap, teknik och ekonomi för att det ska fortplanta sig upp via gymnasiet till universitet och högskolor.

p Man arbetar många gånger på ad hoc-basis. Vi anser att företagens investeringar i skolan måste vara planlagda, långsiktiga och meningsfulla för mottagaren. När ett samarbete initieras är det upp till skolan att tydligt motivera sina behov och äska anslag.

p Det satsas ofta alldeles för lite pengar. Det handlar om att stötta i sådan omfattning att man faktiskt förändrar en enhet inom skolan och i en riktning som skolan själv vill. Det måste satsas så pass mycket att det ger bestående förbättringar på lång sikt.

Ett exempel är programmet Ung Företagsamhet där syftet är att stimulera ungdomars entreprenörsanda. Varje läsår startar 10 000 elever eget företag med hjälp av Ung Företagsamhet.

20 procent av dem som drivit UF-företag fortsätter som egna företagare. Ung Företagsamhet finns på drygt 300 gymnasieskolor och vi på Stora Enso stöder UF i sex län; Dalarna, Gävleborg, Värmland, Jönköping, Halland och Blekinge.

Inom ramen för vad vi kallar ansvarsfullt företagande har Stora Enso under nästan 30 år engagerat sig i skolan och gett medel till olika projekt främst inom teknik och naturvetenskap. Vi gör detta genom Ljungbergsfonden som en gång instiftades just för att stötta ungdomar i deras utbildning.

Likväl som en viss procent av företagens omsättning avsätts till forskning och utveckling så borde det samma gälla företagsinvesteringar i skolprojekt. Vi stöttar i dag den svenska skolan med 35 miljoner kronor om året via Ljungbergsfonden. Beloppets storlek gör att insatserna blir kraftfulla där de sätts in och att resultaten oftast blir över förväntan. Men mer än så behövs.

Det handlar om att bidra till att successivt förbättra skolans kvalitet så att det unga nyföretagandet ökar till fromma för det svenska näringslivets långsiktiga vällevnad.

BÖRJE STEÉN

Mer läsning

Annons